Svenska uppfinningar, upptäckter och designer

Jag har kanske spenderat för mycket tid på detta projekt men det var så intressant. Och fascinerande. Och spännande. Det finns naturligtvis massor av fler svenska uppfinningar och jag kan inte lista alla, men jag har försökt få med de viktigaste. Sorterat på år. Det kunde ha funnits med en till uppfinning 1991 då jag själv sökte patent på en napp med inbyggd termometer. Något som inte fanns på marknaden då och skulle ha underlättat för småbarnsföräldrar att ta tempen på sina minsta barn utan att de skulle känna obehag. Tyvärr så fanns det redan ett patent på en liknande produkt och några år senare så kom den ut på marknaden.

1241 Ombudsman

167.jpg

En ombudsman är ett ombud med uppdrag att representera en annan person, ett företag, exempelvis i rättsliga sammanhang eller vid förhandlingar. Ordets ursprung finns i fornsvenskans umbuðsmann och i ordet umbuds man, som betyder representant. Det första dokumenterade bruket av ordet är på svenska. I den danska Jyskelagen från 1241 är termen umbozman och står för en kunglig myndighetsperson i ett härad. Från 1552 används ordet även i andra nordiska språk såsom det isländska "umboðsmaður", det norska "ombudsmann" och det danska "ombudsmand". Den moderna användningen av termen började i Sverige, med Justitieombudsmannen som instiftades genom 1809 års regeringsform. Införandet skulle säkerställa medborgarnas rättigheter genom att skapa en myndighet som var oberoende av den verkställande makten. Föregångsämbetet var ämbetet Justitiekanslern som var – och är – regeringens ombudsman, medan Justitieombudsmannen sorterar under Riksdagen. Det svenska ordet ombudsman har under 1900-talet lånats till en rad språk, bland annat till engelska, tyska, polska, portugisiska, holländska, italienska, franska, tjeckiska och ryska.


 

1500: Brännvinsbordet senare smörgåsbordet. 

Smörgåsbordet är en 1800-talsmaträtt som utvecklades ur borgerskapets brännvinsbord, en förrätt populär från 1500-talet till 1800-talets mitt. Smörgåsbordet, som innehåller ett större antal rätter än vad brännvinsbordet har, tar vid under 1800-talets första halva. I samband med OS i Stockholm 1912 gick restaurangerna ifrån att servera smörgåsbordet enbart som förrätt och man kunde välja att äta endast av smörgåsbordet. Ordet är ett av få moderna svenska ord som lånats in i tyskan och engelskan (som smorgasbord).


 

1690: Kardanknuten

61.png

Christopher Polhem uppfinner Polhemsknuten, även kallad kardanknuten.


 

1772: Kobolt

kobolt.jpg

Det tyska namnet Kobalt användes under medeltiden för vissa malmer som inte gav metaller, utan endast giftiga ångor vid reduktion. De ansågs vara förtrollade av bergtroll, så kallade kobolder. Den svenske kemisten Georg Brandt (1694–1768) isolerade kobolt på 1730-talet och visade att kobolt är källan till den blå färgen i glas, som man tidigare trodde kom från vismut. Namnet kobolt kommer från kobold, ett väsen man förr trodde bodde i underjorden och kunde påverka malmen i gruvor.


 

1742: Celsius temperatur

94.png


Grad Celsius (°C) är en enhet för temperatur som har fått sitt namn efter sin uppfinnare Anders Celsius. Den används för att uttrycka temperaturer på celsiusskalan. Celsiusskalans nollpunkt (0 °C) är den absoluta temperaturen 273,15 K. År 1750 så vände Carl von Linné på skalan åt andra hållet.


 

1748: Brännvin av potatis samt potatismjöl

153.png

Eva Ekeblad de la Gardie valdes också in som första kvinna i Vetenskapsakademien, 24 år gammal. Hon tillskrivs uppfinningen av potatismjöl samt av potatisbrännvinet.


 

1751: Nickel

96.png

Den förste som fastställde att nickel är ett eget grundämne var Axel Frederik Cronstedt, som år 1751 försökte utvinna koppar från kopparnickel (nickelin), men istället fick fram en vit metall som han kallade nickel. Detta gjorde han i Los gruva i nordvästra Hälsingland. I gruvan, som nu är ett turistmål, bröts även kobolt.

 


 

1772: Klor

111.png

Carl Wilhelm Scheele upptäcker Klor.


 

1773: Syre

IMG_1951.JPG

Syre beskrevs första gången vetenskapligt av den polske alkemisten Michael Sendivogius under slutet av 1500-talet. Han kallade gasen som avges av uppvärmt salpeter för "livets elixir".

Syre upptäcktes mer kvantitativt av den svenske apotekaren Carl Wilhelm Scheele någon gång före 1773, men upptäckten publicerades inte förrän efter att Joseph Priestley den 1 augusti 1774 upptäckte vad han kallade deflogistoniserad luft. Priestley publicerade sina upptäckter 1775 och Scheele 1777, varför Priestley ofta ges äran för upptäckten. Både Scheele och Priestley producerade syre genom att värma upp kvicksilveroxid.

Scheele kallade gasen "eldluft" eftersom den var den enda kända gasen som kunde upprätthålla förbränning. Senare upptäcktes att gasen är nödvändig för allt djurliv och den kallades även "livsviktig luft". Slutligen gav Antoine Laurent Lavoisier gasen namnet oxygen, vilket betyder "syra-bildare" på grekiska. Man trodde då felaktigt att alla syror innehåller syre. Det svenska namnet syre härstammar även från detta.


 

1774: Mangan

mangan.jpg

Under 1770-talet visade de svenska kemisterna Carl Wilhelm Scheele och Torbern Bergman att mangandioxid utgjordes av en oxid av en okänd metall. Deras upptäckt publicerades i Kongliga Vetenskapsacademiens Handlingar 1774. I metallisk form framställdes mangan första gången av Johan Gottlieb Gahn, som var verksam vid kopparverket i Falun. Han uppnådde detta genom reduktion av brunsten med kol år 1774. Han gav ämnet namnet magnesium, vilket senare ändrades till mangan.


 

1774: Artilleriteknik

154.png

Maria Christina Bruhn uppfann fernissade vatten- och eldsäkra karduser.


 

1775: Kolsyrning

68.png

Torbern Bergman kom på hur man skapar mineralvatten på konstgjord väg.


 

1781: Molybden

molybden.jpg

Molybden är ett metalliskt grundämne. Molybden framställdes i ren form första gången 1781 av den svenske kemisten Peter Jakob Hjelm. Tekniskt framställs det genom att molybdenglans oxideras till molybdentrioxid som efter rening reduceras med vätgas. Slutprodukten blir molybden i pulverform. Namnet molybden kommer av molybdos, som betyder bly på klassisk grekiska, eftersom de båda metallerna påminner om varandra.


 

1783: Volfram

volfram.jpg

Metallen volfram upptäcktes 1783 av de spanska bröderna J.J. och Don F. de Elhuyar, när de lyckades reducera och få fram en oren metall. Två år tidigare hade Carl Wilhelm Scheele varit det nya grundämnet på spåren när han påvisat den dittills okända "tungstenssyran". Scheele var den som offentliggjorde spanjorernas slutliga upptäckt och den som med viss orätt kom att bli förknippad med upptäckten. Mineralet scheelit, där "tungstenssyran" ingick, var redan känt och hade 1751 fått namnet tungsten på grund av sin höga densitet.


 

1802: Cerium

cerium.jpg

De båda svenskarna Jöns Jacob Berzelius och Wilhelm Hisinger fann 1803 ett nytt ämne, ceria (oren ceriumoxid) vilket de uppkallade efter asteroiden Ceres, upptäckt 1801. Efter publicering av upptäckten hävdades att Martin Heinrich Klaproth hade hunnit före, men svenskarnas avhandling beskrev ceriumjorden mycket mer ingående. Metalliskt cerium framställdes första gången 1875 av Hillebrand och Norton.


 

1802: Tantal

tantal.jpg

Tantal upptäcktes av svensken Anders Gustav Ekeberg, som namngav den tåliga metallen efter den antika mytologins Tantalos.


 

1817: Selen

IMG_1951.JPG

Jacob Berzelius undersökte hösten 1817 ett rödaktigt slam från blykamrarna i Gripsholms svavelsyrafabrik. De första resultaten tolkades som att slammet kunde innehålla tellur. Svavelråvaran var pyrit från Falu gruva som även innehöll selenhaltiga sulfosalter. Några tellurhaltiga mineral var dock inte kända från Falu gruva. Efter fortsatta grundliga undersökningar i Stockholm kunde han i början av 1818 fastslå och tillkännage att slammet inte innehöll tellur utan det var ett nytt grundämne. Eftersom tellur uppkallats efter Jorden, namngavs selen efter Månen (grek. Selene) för att utmärka dess släktskap med tellur.


 

1817: Litium

litium.jpg

Johan August Arfwedson upptäckter grundämnet litium. Arfwedson arbetade då i laboratoriet hos Jöns Jakob Berzelius. 


 

1823: Kisel

kisel.jpg

Den svenske kemisten Torbern Bergman betecknade på 1770-talet kiseldioxiden som en jordart, dvs en svårreducerad oxid. Den fick namnet kiseljord av ordet kiselsten. Den som räknas som upptäckaren av kisel är dock Jöns Jacob Berzelius, som 1823 renframställde kisel och det var också han som införde det svenska namnet kisel.


 

1824: Metalliskt zirkonium

zirkonium.jpg

Zirkoniumdioxid framställdes 1789 ur mineralet zirkon av den tyska kemisten Martin Heinrich Klaproth. Metalliskt zirkonium isolerades av Jöns Jacob Berzelius 1824. Namnet kommer av zirkon, vars namn i sin tur kommer av arabiskans zargun, guldfärgad. 


 

1828: Torium

torium.jpg

Prästen Hans Morten Thrane Esmark fann ett svart mineral på Løvøya, Norge och gav ett prov till sin far, professor Jens Esmark, en känd mineralog som inte kunde identifiera det. Han skickade därför ett prov till den svenske kemisten Jöns Jakob Berzelius för undersökning 1828. Berzelius namngav ämnet efter den fornnordiske åskguden Tor. Torium användes tidigare i objektiv. Det gav bra optiska egenskaper, men nackdelen är att det är radioaktivt. Du kan läsa mer om det här >>


 

1831: Vanadin

vanadin.jpg

Ämnet upptäcktes av den spansk-mexikanske vetenskapsmannen Andrés Manuel del Río 1801.

Grundämnet återupptäcktes 1831 av kemisten och geologen Nils Gabriel Sefström som hittade det i stångjärn framställt ur malm från Tabergsgruvan i Småland och uppkallade det efter gudinnan Vanadis (även Freja eller Fröja).

Metallen framställdes först av Henry Roscoe år 1869.


 

1837: Fartygspropellern

John Ericson tar patent på fartygspropellern.


 

1838: Snabbskjutande revolver

54.png
Jonas Offrell valde att bli präst, men egentligen var han intresserad av mekanik och uppfinnande. Han konstruerade en snabbskjutande revolver som han tog patent på. Jonas Offrell tog fram sin uppfinning självständigt och utan att känna till amerikanen Samuel Colts berömda revolver. Han lyckades dock aldrig kommersialisera sin uppfinning. En Colt på bilden.


 

1839: Lantan

lantan.jpg

Lantan upptäcktes 1839 när svensken Carl Gustaf Mosander isolerade lantanoxid ur ceria (oren ceriumoxid). Han fann att endast en del av den bildade oxiden kunde lösas i salpetersyra då han upphettade ceriumnitrat. Den lösliga oxiden kallade han lantana. År 1841 separerade han lantana i lantana och didymia, varav den senare kom sedan han separerat ytterligare. Namnet kommer från grekiska lanthano, att ligga gömd. Lantana upptäcktes oberoende av Axel Erdman år 1939


 

1843: Terbium

terbium.jpg

Terbium är ett metalliskt grundämne som tillhör lantanoiderna och de sällsynta jordartsmetallerna. Det upptäcktes 1843 av den svenska kemisten Carl Gustaf Mosander i Ytterby gruva i Stockholms skärgård och har fått sitt namn efter denna.


 

1843: Erbium

erbium.jpg

Erbium har fått sitt namn efter Ytterby gruva i Stockholms skärgård. Grundämnet upptäcktes av svensken Carl Gustaf Mosander år 1843.


 

1844: Säkerhetständstickan

95.png

Säkerhetständstickan uppfanns av kemisten och uppfinnaren Gustaf Erik Pasch. Den kunde endast tändas mot det plån av den ofarliga röda fosforn som applicerats på tändsticksaskens utsida


 

1858: Bessemermetoden

97.png

Göran Fredrik Göransson lyckades 1858, vid Edske masugn i Gästrikland, bli först i världen med att få bessemermetoden att fungera praktiskt. Detta fick omvälvande effekter då metoden snabbt spred sig över världen sjönk priset på stål till en fjärdedel mot tidigare.


 

1859: Polkagrisen

155.png

Uppfanns av Amalia Eriksson, en fattig änka i Gränna. 1997 restes en staty till minne av henne.


 

1862: Monitor

22.png

Konstruerad av John Ericson. USS Monitor var ett av historiens första bepansrade, ångdrivna krigsfartyg och användes av nordsidan under det amerikanska inbördeskriget.


 

1864: Tändhatten

58.png

Alfred Nobel uppfinner tändhatten


 

1865: Dynamiten

62.png

Alfred Nobel uppfinner dynamiten.


 

1872: Västerbottensost

121.png

Kanske ingen världsomvälvande skapelse men absolut värd att få vara med på min lista. Ulrika Elonora Lindström i Burträsk skapade Västerbottensosten genom ett misstag i ystkaret enligt myten.


 

1873: Kulsprutan

159.png
Carl Helge Julius Palmcrantz var en mångsidig uppfinnare. Han konstruerade en mekanisk räknemaskin, en cykel och en slåttermaskin. Kulsprutan som han utvecklade gjorde honom förmögen. Företaget som Helge Palmcrantz grundade, AB Palmcrantz & Co, blev en av dåtidens största svenska industrier. Konkurrensen med andra företag som tillverkade kulsprutor, exempelvis det amerikanska Gatling, var mycket hård. Thorsten Nordenfelt övertalade Helge Palmcrantz att öka kalibern på sina kulsprutor. Detta gjorde att Palmcrantz´ kulsprutor blev en stor succé och Helge Palmcrantz blev mycket förmögen.


 

1874: Sulfitcellulosa

59.png

Carl Daniel Ekman framställer sulfitcellulosa.


 

1875: Spränggelatin

13.png

Alfred Nobel är uppfinnaren. Igen.


 

1877: Separator

39.png

Gustaf de Laval tillverkar första separatorn för mjölk. Den var då handdriven.


 

1878: Räknemaskinen

114.png

Willgodt Theophil Odhner konstruerade en räknemaskin som även kallandes Odhners pinnharv.


 

1879: Skandium

skandium.jpg

Existensen av skandium förutsågs av Dmitrij Mendelejev, som kallade den sannolika substansen för ekabor. Den tyske metallurgen Theodor Scheerer, som bl.a. arbetade i Norge, identifierade 1840 ett nytt mineral från Norge med nya komponenter och som han kallade euxenit. Utgående från euxenit och gadolinit från Ytterby gruva lyckades Lars Fredrik Nilson, som var professor i kemi i Uppsala, år 1879 isolera ett nytt grundämne, vars egenskaper stämde överens med dem som Mendelejev förutsagt för ekabor. Även Per Teodor Cleve hade i sina undersökningar kring sällsynta jordartsmetaller noterat samma substans. Mineralen euxenit och gadolinit hade dittills bara hittats i Skandinavien och Lars Fredrik Nilson gav därför det nya grundämnet namnet skandium. Metallen renframställdes först 1937


 

1879: Tulium

tulium.jpg

Existensen av skandium förutsågs av Dmitrij Mendelejev, som kallade den sannolika substansen för ekabor. Den tyske metallurgen Theodor Scheerer, som bl.a. arbetade i Norge, identifierade 1840 ett nytt mineral från Norge med nya komponenter och som han kallade euxenit. Utgående från euxenit och gadolinit från Ytterby gruva lyckades Lars Fredrik Nilson, som var professor i kemi i Uppsala, år 1879 isolera ett nytt grundämne, vars egenskaper stämde överens med dem som Mendelejev förutsagt för ekabor. Även Per Teodor Cleve hade i sina undersökningar kring sällsynta jordartsmetaller noterat samma substans. Mineralen euxenit och gadolinit hade dittills bara hittats i Skandinavien och Lars Fredrik Nilson gav därför det nya grundämnet namnet skandium. Metallen renframställdes först 1937


 

1879: Holmium

holmium.jpg

Holmium är ett metalliskt grundämne som tillhör lantanoiderna och de sällsynta jordartsmetallerna. Det upptäcktes först av de schweiziska kemisterna Jacques-Louis Soret och Marc Delafontaine 1878 och kort därefter, oberoende av denna upptäckt, 1879 av den svenske kemisten och geologen Per Teodor Cleve i mineral från Ytterby gruva i Stockholms skärgård och är uppkallat efter Stockholm.


 

1880: Mitisprocessen 

105.png

Mitisprocessen är en gjutprocess som utvecklades av metallurgen Gustaf Wittenström. Namnet kommer från latinska "mitis", mjuk. Med mitisprocessen framställs smärre smidbart gjutgods genom smältning av gjutjärn i en patenterad oljedriven ugn med inblandning av en halv till en promille aluminium för att sänka metallegeringens smältpunkt. Den smälta metallen hälls i gjutklockor som är packade med en blandning av melass och mald bränd lera.


 

1881: Blåslampan / Lödlampan

8.png

Patenterad 1881 av metallarbetaren C. R. Nyberg i Stockholm. Den konstruerades av Nyberg för att lösa problemet med att löda behållare för gasolkök. Uppvärmningen gjordes tidigare över en liten träkolseld och krävde god passning. Nybergs blåslampa åstadkom en uppåtriktad, koncentrerad låga, som gav hög värme som pressades ut med övertryck. Detta övertryck åstadkoms i oljebehållaren genom inpumpning av luft och genom den värme som återstrålade på behållaren.


 

1883: Tumstocken

tum.jpg

Måttstocken eller tumstocken som den kallas uppfanns av Karl-Hilmer Johansson Kollén. Hans konstruktion används på samma sätt än i dag.


 

1882: Dynamon

115.png

Jonas Wenström  tar patent på sin dynamo, som provkördes först i Örebro kvarn. Den 17 januari 1883, konstituerades Elektriska Aktiebolaget i Stockholm – det blivande ASEA. Kuriosa är att Jonas var nära att slå Edison på att bli först med glödlampan.


 

1883: Ångturbinen

1.png

Gustaf de Laval tar patent på ångturbinen.


 

1887: Nobelkrutet

116.png

Alfred Nobel tar patent på röksvagt krut lämpligt för militära ändamål. Krutet kallades Ballistit eller "Nobelkrut", var ett dubbelbaskrut baserat på nitrocellulosa och nitroglycerin.


 

1888: Rörtången

42.png

En rörtång är en tång med ställbar käftvidd, så utformad att greppet hårdnar när vridning sker i den ena riktningen. Rörtången uppfanns av Johan Petter Johansson, 1853–1943.


 

1888: Primusköket

45.png

Frans Lindqvist konstruerar fotogenköket Primus som blev en världssuccé. Primus såldes 1962 till konkurrenten Optimus.


 

1889: Gaffelpärmen

86.pngGaffelpärm är en pärm där pappren hålls fast med långa motriktade gafflar av metall. För att kunna öppna och stänga pärmen är ryggen ledad.
År 1889 uppfann Andreas Tengwall i Helsingborg gaffelpärmen och år 1890 fick han patent.


 

1889: Oftalmologisk utrustning

122.png

Allvar Gullstrand fick nobelpriset i fysiologi 1911. Han konstruerade ögonspeglar som var revolutionerande. Han klargjorde också att gula fläcken i ögat är färglös.


 

1890: Den moderna telefonluren

56.png

Alexander Graham Bell uppfann telefonenen 1876. Lars Magnus Ericsson startade företaget L. M. Ericsson. År 1884 konstruerade Ericsson den första handmikrotelefonen, som han sökte och erhöll patent på 1895. År 1884 kom företagets första bordsapparat. Den utrustades 1890 med en mikrofon i luren och blev en stor succé.


 

1891: Trefas

63.png

Jonas Wenström får patent på anordning för spridning av växelström, trefas.


 

1892: Skiftnyckeln

57a.png

Johan Petter Johansson uppfinner skiftnyckeln.


 

1892: Tändsticksmaskinen

117.png

Alexander Lagerman uppfann komplettmaskinen för tillverkning av tändstickor.


 

1893: Timmersaxen

timmersax.jpg

Anders Bergman (1952-1933) från Järvsö uppfann timmersaxen 1893. Han tillverkade kring 400,000 handsmidda timmersaxar i Välje. Han byggde en smedja, verkstad och kraftstation vid Väljeån och hans kraftverk försörjde dessutom hela byn med elektricitet. Timmersaxen underlättade verkligen i det tunga arbetet i skogen. 1909 så gjordes en förbättring av timmersaxen av A.O. Palm och det är den versionen som de flesta känner till. På bilden ser du en modern timmersax från Husqvarna.


 

1895: Helium

IMG_1951.JPG

De svenska kemisterna Per Teodor Cleve och Abraham Langlet upptäcker helium samma år, helt oberoende, och med samma metod som engelsmannen N.A. Langley.


 

1896: Mjölkmaskinen

40.png

Gustaf de Laval uppfinner mjölkmaskinen.


 

1899: Måttsatsen/Passbit

88.png

En passbit är del av en kombinationsmåttsats uppfunnen av svensken Carl Edvard Johansson. Den ursprungliga måttsatsen innehöll 102 precisionsslipade passbitar av härdat stål som kunde kombineras att ge alla mått mellan 1 mm och 201 mm i steg om 0,01 mm. Detta motsvarade cirka 20 000 olika måttvärden. Det finns också måttsatser på exempelvis 122 bitar, där det också förekommer bitar i steg på 1 mikrometer (1µm). Passbitar används för kalibrering och måttinställning av mätverktyg, (tolkar), mätapparater och produktionsmaskiner och har haft en avgörande betydelse för utvecklingen av all modern industriproduktion.


 

1900: Bultsaxen

89a.png

Hittar inte exakt årtal. Jonas Byman uppfann bultsaxen som används världen över. Under sina försök att få patent på konstruktionen blev han frånlurad sitt verk. Men både prototypen till bultsaxen, gjord i trä, och originalet i metall, finns bevarade – liksom plagiatet.


 

1904: Elsvetsning

21.png

Oscar Kjellberg uppfann en elektrisk svetsanordning som fungerade. Han byggde också det första helsvetsade fartyget i världen.


 

1905: Klippljusapparaten

64.png

Gustaf Dalén uppfinner klippapparaten för blinkande fyrarm med gasljus. Användes i AGA-fyrar.


 

1906: Kullager

32.png

Sven Winqvist uppfinner det sfäriska kullagret.


 

1906: AGA-massan

118.png

För att minska risker med den explosionsbenägna acetylengasen tog Gustaf Dalén fram en kiselmassa bestående av bland annat cement, kol och asbest. Den kunde suga upp acetylen, så att gasen kunde transporteras.


 

1907: Solventilen

70.png

Solventilen uppfanns av Gustaf Dalén och 1912 erhöll han Nobelpriset för denna uppfinning. Denna uppfinning är kärnan i den så kallade AGA-fyren som kom att göra många fyrvaktare arbetslösa under 1900-talets början. Tack vare dess förbättrade bränsleekonomi möjliggjordes också installation av automatiska fyrar på många svårtillgängliga platser. Solventil, en teknisk anordning som automatiskt tänder respektive släcker gasljuset i en AGA-fyr beroende på det omgivande ljuset.


 

1908: Ljungströmturbinen, dubbelroterande ångturbin

125.png

Birger Ljungström uppfinner denna.


 

1908: Ljungströmturbinen. roterande luftförvärmaren

124.png

Fredrik Ljungström uppfinner denna.


 

1909: Sockertången

so.jpeg

Uppfanns av Johan Petter Johansson.


 

1910: Hemdammsugaren

93.png

Detta är inte en renodlad svensk uppfinning. 1907 skapade amerikanen Murray Spangler den första lätthanterliga dammsugaren med fläkt och påse. Detta patent köptes sedan av William Hoover. Tre år efter Spangler, 1910, tog August Peter Eberhard Seger svenskt patent på dammsugaren och började då tillverka en variant av den amerikanska modellen av märket Santo. Den kallades Salus och tillverkades i Sverige av företaget AB Lux, som senare blev Electrolux.


 

1910: Blixtlåset

18.png

Gideon Sundbäck får patent på blixtlåset. Det han gjorde var att sätta alla kuggar på ett tygband som sedan kan lätt sys fast.


 

1911: Balansmotorn

160.png

Oscar och Alrik Hult tog patent på ett flertal motorer för fotogen och startade företaget AB Archimedes 1907. Efter några år fick Alrik Hult se en ny typ av båtmotor som tagits fram i USA, en utombordsmotor. Han ville då ta fram någonting som var ännu bättre. Oscar och Alrik Hult tog på bara några veckor fram sin Balansmotor och tog patent på sin nya uppfinning 1911. Balansmotorn blev en stor succé och såldes i många länder.


 

1916: Coca-Colaflaskan

3.png

Den berömda flaskan är formgiven av Alex Samuelsson.


 

1920: Klädgalgen

g.jpg

Johan Petterson var en spiktillverkare och tråddragare i tredje generationen som fick idén om att borra fast en böjd spik i en pinne. Det visade sig vara en bra idé.


 

1920: Syntetiskt lim

126a.png

Axel Karlsson uppfinner det syntetiska limmet och marknadsför det som Karlssons klister. Låter det bekant?


 

1921: Kylskåpet

34.png

Baltzarvon Platen och Carl Munters uppfinner kylskåp utan rörliga delar


 

1925: Hesselmanmotorn

90.png

Hesselmanmotorn är en hybrid mellan otto- och dieselmotor och introducerades 1925 av den svenske konstruktören Jonas Hesselman. Motorn användes framför allt i tyngre lastbilar och bussar på 1920- och 1930-talet.


 

1926: Ultracentrifugen

158.png

En ultracentrifug är en centrifug som roterar extremt snabbt. Detta gör det möjligt att separera makromolekyler av olika storlek. Ett viktigt användningsområde är att separera olika beståndsdelar av celler i cellbiologisk forskning. Den svenske fysikaliske kemisten The Svedberg var en pionjär inom ultracentrifugering och tilldelades 1926 Nobelpriset i kemi för sina insatser.


 

1926: Kanthal

102.png

Kanthal, stållegering bestående av krom (20–30 %), aluminium (4–7,5 %), små mängder kobolt och resten järn. Kanthal utexperimenterades av bergsingenjören Hans von Kantzow i Hallstahammar, och de första patenten togs 1926. Namnet "Kanthal" är ett portmanteau av Kantzow och Hallstahammar. Legeringen är känd för att klara av höga temperaturer (maxtemperatur 1100-1425 °C beroende på typ) och stort elektriskt motstånd. Används bland annat som värmeelement i elektriska ugnar. Kanthaltråden fungerar utmärkt som skärverktyg för bearbetning av frigolit.


 

1927: Volvo

66.png

1927 rullade den första serietillverkade Volvobilen, Volvo ÖV4, av monteringsbanan på Hisingen i Göteborg.


 

1928: Dörrknäpp

100.png

Dörrknäppet uppfanns till skåpdörrar så att de inte skulle gå upp av sig själva. Det uppfanns 1928 av Johan Petter Johansson


 

1929: Jonventilen

19.png

Det som främst hindrade likströmsöverföring med hög spänning var bristen på tillförlitliga och ekonomiska komponenter som kunde omvandla HVAC till HVDC, och tvärtom. Jonventilen (kvicksilverbågsventilen) var den mest lovande utvecklingsmöjligheten. Asea hade statiska strömriktare och jonventiler för spänningar upp till cirka 1 000 volt, men de behövde utvecklas för ännu högre spänningar. Problemet löstes 1929 genom att införa hjälpelektroder mellan anoden och katoden. Den nyskapande lösningen, som senare patentskyddades, kan på sätt och vis betraktas som grundstenen till allt utvecklingsarbete på jonventilen för hög spänning. Uno Lamm, som ledde arbetet på ABB, förtjänade sitt smeknamn "HVDC-teknikens fader".


 

1929: Lättbetong

99.png

Lättbetongen uppfanns i mitten av 1920-talet av teknologie doktor Axel Eriksson och började tillverkas 1929 och fick på 1940-talet namnet Ytong. Denna lättbetong baserades på alunskiffer och var vad som skulle komma att kallas blåbetong.


 

1929: Aga-spisen

67.png

Gustaf Dahlén är mannen som står bakom den kända Aga-spisen.


 

1930-talet: Traktordäcket

traktor.jpg

Carl Gunnar Strandlund var född i Sundsvall 1899. Hans famlij utvandrade till USA när Carl var 4 år. Han abetade på Minneapolis-Moline Tractor Company när han uppfann traktordäck av gummi. Det gjorde färden bekvämare än med de metallhjul som fanns tidigare. Dessutom så förstördes inte vägarna om traktorn körde på asfalt. Carl Gunnar Strandlund uppfann även luftkonditionering för biografer, tapetborttagaren samt monteringsfärdiga hus av emaljerad stålplåt.


 

1933: Torrmjölk

127.png

Maria Johanna (Ninni) Kronberg uppfann en förbättrad metod att tillverka torrmjölk. patenterades i flera länder.


 

1935: Slingramen

128.png

Johan Alferd Holm, född i Lycksele uppfinner slingramen vilket är den mesta använda metoden för elektromagnetisk prospektering i världen. Vissa anger 1936.


 

1937: Propeller med vridbara blad

119.png

KMV i Karlstad utvecklade KaMeVa-propellern.


 

1937: Spinnrullen

107.png

Uppfunnen av Göte Bergström. Multiplikatorrulle är en typ av fiskerulle som används vid framförallt sportfiske. Den kallas även för spinnrulle, multirulle eller "bait casting reel" på engelska. Rullen är placerad ovanpå fiskespöet. Spöet som används kallas för spinnfiskespö, signifikant för detta är små jämnstora spöringar och en trigger på undersidan av spöet. Linan är upprullad på en horisontell spole inuti rullen, denna spole kan avlägsnas från rullhuset. En linförare ser till att linan läggs upp jämnt och "korsvis", detta för att förhindra att yttre lager av lina skär in i inre lager.


 

1939: Vattentätt blixtlås

drag.jpg

Hans Georg Mörner, född 1901 i Italien, död i Stockholm 1958, var en svensk greve, uppfinnare och person inom USA:s näringsliv. I USA sysslade Hans Georg Mörner med aktie- och fastighetsmäkleri fram till 1939, då han inregistrerade ett svenskt patent, ett brittiskt patent samt tolv USA patent avseende livraddningsdräkt, vattentätt blixtlås samt annan livräddningsutrustning. Han inregistrerade det amerikanska bolaget Watertight Slidefastner Corp. och blev en stor leverantör till US Navy samt andra allierade flottor under andra världskriget.


 

1940: Salazopyrin

161.png

Nanna Svartz forskade på reumatiska sjukdomar och hennes forskning blev mycket framgångsrik. Mot slutet av 1930-talet tog hon kontakt med Pharmacia. Hon föreslog att de skulle prova att sätta ihop ett medel mot infektioner med ett medel mot inflammationer, det vill säga sulfapyridin och salicylsyra. Tanken var att skapa ett läkemedel mot reumatism som även kunde motverka inflammationer. Ämnet visade sig fungera mot både reumatism och tarmsjukdomar. Läkemedlet, som fick namnet Salazopyrin, började säljas 1940. Det blev en succé och används än idag.


 

1940: Ishockeyspelet

isp.jpg

Bernt Unger uppfinner ishockeyspelet 1937. Första versionen var väldigt klumpig men Thyra Svensson såg möjligheterna och köpte patentet 1938. Första namnet på spelet var "Pucken". Det fungerade på samma sätt som de gör idag med rörliga spelare. 


 

1940: Skifferolja

113.png

Fredrik Ljungström tar patent på utvinning av skifferolja.


 

1940: Kontinuerlig blekning av papper och kokning av pappersmassa. 

156.png

Johan Richter tog totalt 750 patent.


 

1941: Lokalbedövning

65.png

Nils Löfgren och Bengt Lundqvist uppfinner Lidokain som är den aktiva substansen i Xylocain (1943) för lokalbedövning.


 

1943: IKEA

149.png

Ingvar Kamprad... ja, resten är historia...


 

1944: Tetra Pak

109.png

Erik Wallenberg uppfinner den första Tetra Pak vid namnet Tetraeder och Ruben Rausing satsar på idén.


 

1946: Lastbilskran

130.png

Eric Sundin uppfinner en kran som drivs av lastbilen den är monterad på. Han grundade Hiab.


 

1948: Den enögda spegelreflex systemkameran

55.png

Victor Hasselblad tillverkade militära kameror redan 1941 och den första civila kameran lanserades 1948. Vår första satellit i rymden: 1966 så tappade Michael Collins en Hasselbladkamera på sin rymdpromenad.


 

1947: SAAB

165.png

SAAB börjar tillverka personbilar. 1949 rullar den första bilen ut från serieproduktionen. Saab Automobile har i princip aldrig varit en vinstaffär för någon ägare. Sedan 1949 har företagets ägare deklarerat en förlust på 25 miljarder kronor. De teknikinnovationer som företaget har bidragit med är emellertid svåra att sätta ett pris på.


 

1949: Wettextrasan

164.png

Wettex är en svensk hushållstrasa tillverkad av komposterbar svampduk. Trasan uppfanns av Curt Lindquist, och har som främsta uppgift att torka upp vätskor. Den kan suga upp till 15 gånger sin egen vikt. Materialet består av regenererad cellulosa som förstärkts med bomullsfiber. Processen är komplicerad med valsning, ångning och tvättning i flera steg. Sedan torkas, spaltas, trycks och skärs dukarna innan de slutligen paketeras. Varumärkesnamnet Wettex är en sammandragning av engelskans "wet textile" (våt textil). Wettex finns sedan 1960-talet i mer än 50 länder världen över och tillverkas idag i mer än 220 miljoner exemplar om året. Tillverkningen, som började på 1940-talet, sker fortfarande i Norrköping.


 

1950: Geodimeter

108.png

Geodimeter var från början en elektrooptiskt längdmätare uppfunnen av Erik Bergstrand och senare utvecklad av Ragnar Schöldström på AGA. Själva ordet Geodimeter är en förkortning av Geodetic Distance Meter. Med tiden blev Geodimeter synonymt med olika geodetiska mätinstrument från AGA-fabriken, till exempel totalstationer. Namnet Geodimeter har hängt kvar, trots att fabriken har köpts upp i flera omgångar. Numera ägs fabriken av Trimble. Geodimeter var först ut i världen med autolock och robotic totalstationer.


 

1950: Högspänd likström

131.png

Uno Lamm utvecklade möjligheten för högspänd likström. Under sitt yrkesliv registrerade Lamm 150 patent och skrev ungefär 80 tekniska artiklar. Han skrev även i stor omfattning artiklar om sociala frågor som publicerades i svenska dagstidningar och andra tidskrifter, och som ofta kritiserade Sveriges regering. Under andra världskriget, då Lamm var tvungen att åka till Nazityskland för att genomföra Aseas affärer, kritiserades han av sina överordnade för sin antinazistiska hållning, såsom att vägra göra Hitlerhälsning vid patentutfrågningarna.


 

1950: Respiratorn

71.png

Carl Gunnar Engström uppfinner respiratorn


 

1950: Ramryggsäcken och Termotältet

132.png

Uppfanns av Åke Nordin som 1960 grundade Fjällräven i Örnsköldsvik. Han lanserade Kånken 1978, och vem har inte haft en sådan?


 

1950: Vindpil

106.png

En vindpil är en masttoppsmonterad vindriktningvisare för segelbåtar. Det handlar således om ett slags vindflöjel särskilt anpassad för segelbåtar. Den har i allmänhet V-formade "ben" som markerar hur högt upp i vind, det vill säga hur nära vindögat, det är möjligt att gå utan att genomföra en stagvändning.
Masttoppsmonterade vimplar och liknande har en lång historia, men vindpilen i sitt moderna, aerodynamiskt anpassade utförande uppfanns av de svenska flygteknikerna Lars Bergström och Sven-Olof Ridder. Exakt år ej fastställt.


 

1951: Baklastaren

133.png

Göran och Birger Lundberg i Skellefteå konstruerar baklastaren. Typ av hjullastare som i sin mest ursprungliga form var en jordbrukstraktor med utbytt körriktning och lastaggregat monterat över traktorns drivaxel. Med lastaggregatet över drivhjulen fick man lättare styrning


 

1952: Hjärt-lungmaskinen

134.png

Åke Senning står bakom denna uppfinning.


 

1952: Titanskruv

72.png

Per-Ingvar Brånemark får patent på titanskruv för tandbehandling.


 

1953: Potatisskalaren

pot.jpg

Lindén International tar fram den klassiska potatisskalaren i plåt. Den lär ha sålt i över 100,000,000 exemplar.


 

1953: Ultraljud

36.png

Carl Helmut Hertz och Inge Edler uppfann denna.


 

1953: Konstgjord diamant

112.png

ASEA tillverkar världens första konstgjorda diamant. Dock inte så stor och vacker som den på bilden...


 

1953: Flymo

73.png

Sven Kamph uppfinner Flymo som är en luftkuddegräsklippare.


 

1956: S-Tank

4.png

Sven Berge lade fram denna som förslag 1956 och 1958 togs beslut att tillverka den. Mellan 1967 och 1971 byggdes 290st. Kallades Stridsvagn 103 men var känd i världen som S-Tank. S för Sverige då. Ryssarna hade stor respekt för denna stridsvagn då de aldrig sett något liknande. Om den var en framgång eller ekonomiskt misslyckande är svårt att säga men Discovery Channel utnämnde den som sjätte bästa stridsvagn genom tiderna, och det är ett mycket bra betyg.


 

1956: Kobratelefonen

129.png

Ralph Lysell och Gösta Thames uppfinner världens första integrerade telefonlur. Dess korrekta namn var Ericofonen.


 

1956: Nyge-mätaren

101.png

Nyge-mätaren var en volymetrisk mätare i första hand konstruerad för uppmätning av mjölk i självbetjäningsbutiker. Mätaren konstruerades av uppfinnaren Gunnar Bengtsson (1898-1983) i Nyköping och tillverkades av Nygeverken där. Mätaren formsprutades i materialet akryl.


 

1957: Thorsman-pluggen

135.png

En färgkodad plastplugg av PP för att fästa detaljer i eller mot till exempel tegel- eller betongväggar. Plastpluggen används så här: man borrar ett passande hål till pluggen, sticker in pluggen i hålet och skruvar in skruven som gör att pluggen expanderar i hålet. Uppfanns av Oswald Thorsman.


 

1958: L-dopa

136.png

L-dopa eller Levodopa är en intermediär i dopaminbiosyntesen. Det omvandlas i kroppen till dopamin, den signalsubstans som parkinsonsjuka lider brist på. Kliniskt används levodopa i behandlingen av Parkinsons sjukdom. Biologiskt är det en komponent i marina adhesiver, som används av pelagiskt liv. Uppfanns av Arvid Carlsson.


 

1958: Pacemakern

43.png

Rune Elmqvist uppfinner pacemakern. Samma år utför Åke Senning världens första pacemakeroperation.


 

1958: Trepunktsbältet

6.png

Nils Bohlin vidareutvecklar trepunktsbältet och sätter det som Standard i Volvo PV544. Vissa anger 1957.


 

1959: Fluortandkräm

fluor.jpg

Tandläkare Yngve Ericsson uppfinner den fluortandkräm som är grunden till den vi känner till idag. Det fanns redan tandkräm med fluor på marknaden men hans tandkräm innehöll natriummonofluorfosfat (Na2PO3F) samt krita som slipmedel.


 

1959: Gelfiltrering

87.png

Gelfiltrering, även känt som GPC (Gel Permeation Chromatography) eller SEC (Size Exclusion Chromatography), är en kromatografisk metod att separera proteiner och andra större molekyler. Gelfiltrering som metod utvecklades av de svenska kemisterna Jerker Porath och Per Flodin, som publicerade upptäckten 1959. Metoden kommersialiserades av Pharmacia.


 

1960: Rörligt dataspel

137.png

Sveriges första dataspel med rörlig grafik skapades på Saab i Linköping. Bakom projektet låg Bernt Magnusson och Göran Sundqvist. Spelet togs fram för att besökande militära dignitärer skulle förstå datateknikens möjligheter. För detta räckte inte tabeller med siffror och resultat - det behövdes något som konkret visade vad beräkningarna egentligen handlade om. Resultatet blev en simulering av eldgivning med stridsvagn. Kontrollerna bestod av rattar på en bakelitlåda, och skärmen var ett oscilloskop. Datorn som styrde det hela var Saabs konceptdator D2, som togs fram för att testa möjligheten till att skapa en dator för flygplan (detta var en tid då datorer normalt sett upptog hela våningsplan).


 

1961: System för nedfrysning av livsmedel

120.png

Per Oscar Persson och Göran Lindahl utvecklade ett system för nedfrysning av livsmedel och i dag fryses 50 procent av världens djupfrysta livsmedel i en frysare av deras design. Deras företag Frigoscandia blev ett av världens största. Efter pensioneringen utvecklade Per-Oskar frysare för blodplasma.


 

1962: Flofreeze

138.png

Per Oscar Persson utvecklade Flofreeze-metoden som är en teknik för lösfrysning av frukt och grönsaker som bygger på att det som ska frysas in studsar fram på luftkuddar. Därigenom blir det möjligt att snabbt och kontinuerligt frysa in stora mängder livsmedel. Metoden hade särskild betydelse för Findus eftersom stora mängder ärtor måste frysas in mycket snabbt efter skörden samtidigt som man ville ha möjlighet att senare paketera en del av de lösfrysta ärtorna tillsammans med andra livsmedel.


 

1962: Bygghissen

139.png

Alvar Lindmark, Skellefteå, utvecklade och blev världsledande på kuggstångsdrivna hisskonstruktioner som användes både vid byggen och i gruvor.


 

1962: Rullbältet

33.png

Hans Karlsson utvecklar rullbältet för bilar. Den teknik vi använder idag.


 

1963: Bilbarnstol

74.png

Bertil Aldman uppfinner den bakåtvända bilbarnstolen.


 

1965: Tetra Rex

110.png

Tetra Pak utvecklas till Tetra Rex som vi absolut känner igen även idag.


 

1965: Bläckstråleskrivaren

ink.jpg

Erik Stemme tar en av de första patenten på bläckstråleskrivaren. Carl Hellmuth Hertz and Sven Simmonsson tog också patent på bläckstråleteknologi. Tanken var att svenska Facit skulle ta fram kommersiella skrivare men det blev HP som gjorde det.


 

1965: Självstängande bakläm

157.png

Sven Sandberg kom på idén att utnyttja lastflakets egen rörelse för att med en pistong under flaket automatiskt öppna och stänga baklämmen. Uppfinningen förenklade tömningen av lastflakets innehåll och innebar en hög standardförbättring av lastbilsföraryrket, föraren behövde inte längre lämna förarhytten för att öppna lastflaket. Uppfinningen världspatenterades och är nu standard på alla lastfordon med tippfunktion.


 

1965: Konstgjord njure

75.png

Nils Alwall uppfinner den konstgjorda njuren.


 

1967: Dialysatorn

163.png

Nils Alwall fick tillsammans med sin kollega B.L. Östergren patent på den första dialysutrustningen. Samma år började konstgjorda njurar för engångsbruk och dialysapparater masstillverkas.


 

1969: Tetra Brik

26.png

Tetra Pak lanserar Tetra Brik, en förpackning vi hittar i mjölkhyllan även idag.


 

1967: Nikotintuggummit

152.png

Ove Fernö arbetade som forskningschef på läkemedelsbolaget Leo i Helsingborg. Tuggummit fick namnet Nicorette som är en ordmix av ”nikotin på det rätta sättet” och cigarett. Han slutade själv att röka 1969 med tuggummits hjälp. På en världskonferens om rökning och hälsa 1975 i New York presenterade Ove Fernö nikotintuggummit och 1981 registrerades det i Sverige. Det kom att bli läkemedelsbolaget Leos mest sålda produkt under 1980-talet.


 

1970: Tornkranen

140.png

Elis Lindén fick Kungliga Ingenjörsakademiens guldmedalj för sin uppfinning av Tornkranen. Tornkranen är en modern form av självbalanserad kran. Fixerad vid marken så ger tornkranar oftast den bästa kombinationen av lastförmåga och lyfthöjd. De används oftast vid konstruktionen av höga byggnader. För att spara plats kan själva tornet vara inbyggt i byggnaden (vanligare utomlands). En horisontell asymmetriskt avvägd bom är balanserad på toppen av tornet med en motvikt i den korta änden av bommen.


 

1973: Mecanumhjul

104.png

Mecanumhjul, även kallat ilonhjul, är ett hjul som kan röra sig i vilken riktning som helst. Hjulet består av en rad rullar som är monterade på en cirkelformad ram och skapades av den svenske uppfinnaren Bengt Ilon.


 

1974: Sedelmatare

76.png

Leif Lundblad patenterar ett sedelutmatningssystem


 

1975: Bergvärme

142.png

Sten Engwall uppfann borren som gjorde bergvärme möjligt och sedan system för att få det att fungera.


 

1976: AXE

79a.png

Första AXE-växeln tas i bruk. Den är utvecklad av Bengt Gunnar Magnusson.


 

1978: Rullator

r.png

Anna Wifalk slet ut sina axlar av att gå med käppar sedan hon fått polio som liten. Hon löste problemet genom att uppfinna rullatorn.


 

1979: Losec

80.png

Sven Erik Sjöstrand, Astra, tar patent på Losec.


 

1979: Färggrafik

78.png

Håkan Lans tar patent på färggrafik till datorer. Vissa anger 1981.


 

1980: Targetlock på SR-71

20.png

Sverige är det enda land och JA-37 Viggen är det enda flygplan som fått mål-låsning på en Lockheed SR-71 Blackbird. Det sägs att besättningen på SR-71 ska ha sänt ett gratulationskort till den svenska flottiljen senare.


 

1981: Svetshjälm med automatisk avskärmning

144.png

Åke Hörnell uppfinner en svetshjälm som gör att svetsaren ser bra och vid svetsningen dimmar den ner glaset så att svetsaren fortfarande kan se men skadar inte ögonen.


 

1983: Färgklämman

143.png

Klas Stoltz, Kjell Stoltz och Bo Gustavsson tar fram ett stöldskydd för kläder med färgmärkning.

 


 

1984: Gammakniven

2.png

Lars Leksell och Börje Larsson använder Leksell Gamma Knife kliniskt för första gången.


 

1985: Skidbindning

145.png

Jack Gustavsson har utvecklat en ny typ av skidbindning.


 

1985: AT4

9.png

Saab Bofors Dynamics lanserar ett pansarskott som kom att bli standard i både den svenska och i den amerikanska armén. Den heter Pansarskott m/86 i Sverige och är ett rekylfritt engångsvapen och höljet är tillverkat av glasfiberarmerad epoxy. Exporteras under namnet AT4 (eighty-four), vilket syftar på vapnets kaliberstorlek. AT kan även läsas som "Anti-Tank", det vill säga pansarvärn.


 

1987: Genotropin

146a.png

Bertil Åberg har skapat ett tillväxthormon framställt genom DNA-teknik. Läkemedlet gör att extremt korta människor kan uppnå normallängd.


 

1988: Dimspik

91a.png

Dimspik är en typ av brandsläckningsredskap, bestående av ett strålrör som förs in genom till exempel en vägg eller ett tak och sprider en "dimma" av små vattendroppar. Det används framförallt när man vill släcka bränder i dolda utrymmen, såsom vindar, stängda rum eller i packat material. Konstruerades av brandförman Lennart Strand.


 

1987: NMT och GSM 

147.png

Östen Mäkitalo var en av huvudpersonerna bakom mobiltelefoni av typ GSM och NMT

 


 

1991: GPS

81.png

Håkan Lans patenterar en applikation till GPS-systemet. Det är den tekniken du har i din bil och i din telefon.


 

1994: Sänka och Triomix

85.png

Barbro Hjalmarson var sjuksköterska och vårdlärare, och uppfann vid sidan om sitt arbete den apparatur som nu används över hela världen för att mäta sänka. Barbro har även uppfunnit en vagga för blodprov, Triomix, där provrören skakas om ett bestämt antal gånger.


 

1994: Koenigsegg 

49.png

Koenigsegg grundas av Christian von Koenigsegg. Deras bilar har fått många utmärkelser.


 

1995: CARB-lagret

148.png

Magnus Kellström står bakom denna konstruktion. CARB toriodrullagrets unika konstruktion kombinerar det sfäriska rullagrets självinställande egenskaper med det cylindriska rullagrets förmåga att ta upp axiell förskjutning. Det kan också ha den kompakta sektionshöjden som normalt associeras med nålrullagret. Carblagret är uteslutande avsedda som frigående lager och är som sådana idealiska med sin kombination av självinställning och förmåga att medge axiell förskjutning av axeln i förhållande till lagerhuset. Bärförmågan hos CARB toroidrullager är mycket hög, även när lagret kompenserar för vinkelsnedställning eller axiell förskjutning. Detta resulterar i tillförligtlig lagring med lång brukbarhetstid.


 

1995 STDMA (self-organizing time division multiple access)

ais.jpg

STDMA uppfanns av Håkan Lans. Det är en grundläggande del av AIS, vilket står för Automatic Identification System. Det används för att identifiera och lokalisera fartyg. STDMA är också en grundläggande del av VDL Mode 4 som identifierar och lokaliserar flygplan.


 

1995: Metro

166.png

Pelle Anderson, Monica Lindstedt, Robert Braunerhielm och Jörgen Widsell skapar gratistidningen Metro.


 

1995: Archer

10.png

Artillerisystem 08, med projektnamnet ARCHER, är ett självgående eldrörsartillerisystem utvecklat av BAE Systems Bofors AB för Sverige. Den har uppmärksammats i flera program på Discovery Channel och räknas som ett av världens bästa artillerier.


 

1996: Ecolean

92.png

Ecolean är ett förpackningsföretag vars huvudprodukt är en typ av förpackningssystem baserat på kalk.
Idén till förpackningssystemet startade på 1990-talet som ett projekt inom Tetra Laval-koncernen av Åke Rosén


 

1996: C-pen

82.png

C-pen en läspenna som skannar in text direkt till din dator. Skapad av Christer Fåhraeus.


 

1997: AAC

141.png

AAC är en akronym för Advanced Audio Coding. AAC är en digital ljudkodning utvecklad för att ersätta MP3. Liksom MP3 är AAC ett sätt att komprimera ljudfiler. Detta format/codec kan komprimera ljudfiler till nästan hälften av originalfilen i MP3. Skapad av Lars Liljeryd.


 

1998: Bluetooth

31.png

Sven Mattisson, Jaap Haartsen och Örjan Johansson skapar en standard för lokal kommunikation. Blåtand. Döpt efter vikingakonungen Harald Blåtand enade Norge och Danmark och var känd som en stor talare och duktig att få människor att enas och prata med varandra.


 

2000: Kazaa

50.png

Programmet skapades av svensken Niklas Zennström år 2000. Han sålde det senare till företaget Sharman Networks. Kazaa är ett fildelningsprogram som använder protokollet fasttrack. Kazaa var populärt under tidigt 2000-tal, men efter de många virus- och spywarespridningar som skedde via Kazaa så minskade populariteten.

 


 

2003: Karta över mänskligt protein.

150.png

Mathias Uhlén får äran för detta.


 

2003: Nikotinfritt snus

84.png

Aneli Hellström står bakom denna produkt.


 

2003: The Pirate Bay

25.png

The Pirate Bay, TPB, är en svensk trackersajt. "Trackern" är en av världens största och en pionjär inom nätbaserad kopiering och spridning av digitalt material.


 

2005: Airbag för cyklister

hovding.jpg

Hövding var från början ett examensarbete av Anna Haupt och Terese Alstin. Hövding är en typ en krage som cyklisten har kring halsen. I den så finns en airbag som utlöser vid en olycka och den utlösta airbagen blir formad som en huva som då skyddar cyklistens huvud.


 

2005: Excentriska konan ABS360

b.jpg

Andie Lahdo uppfinner ABS360, som är en stålkona som är excentrisk borrad och kan flytta bultindelningen på en bilfälg med upp till 14 mm. Det gör att du kan använda fälgar med annan bultcirkel än den som bilen har.


 

2006: Spotify

30.png

Spotify startades i april 2006 av entreprenörerna Daniel Ek och Martin Lorentzon. Spotify är ett svenskt multinationellt företag med en online-musiktjänst för att lyssna till strömmad musik över Internet.


 

2006: Binibottle

bini.jpg

Har du försökt fylla en vattenflaska i ett vanligt handfat? Det är hopplöst. Så kände den då 15-åriga volleybollspelaren Anna Axwelsson när hon fick idén till en vattenflaska som hade två öppningar. en som vanligt längst upp men också en extra öppning på flaskans sida som underlättar vid påfyllning i små handfat.


 

2007: Engångstoalett

83.png

Anders Wilhelmson har i samarbete med ett kemiföretag uppfunnit en engångstoalett i form av en påse. Toaletten, som kallas peepoo, ger giftfri gödsel inom 24 timmar och är mycket användbar i fattiga länder som saknar sanitära förhållanden. Skitbra!


 

2008: Solvatten

103.png

Solvatten renar vatten med hjälp av vanligt solljus. Produkten, som tagits fram av uppfinnaren och entreprenören Petra Wadström, ser ut som en vanlig tiolitersdunk som fylls med förorenat vatten. På insidan är dunken delad på mitten av två genomskinliga väggar och kan fällas upp som pärmarna på en bok. Den uppfällda dunken placeras sedan i solen och de genomskinliga väggarna släpper igenom rätt frekvens av UV-ljus som dödar skadliga mikroorganismer. Behandlingen tar cirka tre-sex timmar och en indikator visar när vattnet är drickbart. Större makroorganismer som överlevt UV-behandlingen filtreras bort med ett inbyggt filter. Resultatet är renat vatten som uppfyller WHO:s riktlinjer för ”safe water”. Processen kräver inga kemikalier eller andra energikällor än solen och processen kan upprepas två-tre gånger dagligen och ge 20-30 liter rent dricksvatten. Förutsatt att den sköts på rätt sätt kan en enda Solvattenenhet ge rent dricksvatten till tio personer, varje dag i fem års tid.


 

2009: Kateterbyxan

kadycare.jpg

Annika Nithagen jobbade som undersköterska på ett äldreboende. Där såg hon problem som de äldre hade med kateterpåsar. Dessa på sar åkte ofta ner och hängde ofta vid anklarna. Det känns ovärdigt och katetern rikerar att dras ur blåsan. För att minska lidandet och öka värdigheten så uppfann Annika Nithagen en kateterbyxa som har hållare för kateterpåsen. Byxan passar både män och kvinnor, och är vändbar. Byxan säljs under namnet Kadycare.


 

2009: Räddningsbälte

rb.jpg

Åsa Magnusson uppfinner räddningsbältet. Den finns i både en professionell och en vanlig version. Den kan användas till att rädda andra eller dig själv. Den vanliga versionen är ett bälte som du har på dig och vid kontakt med vatten så blåses bältet upp till en flytdyna.  


 

2010: Hopfällbar bärplockare

plock.jpg

Kerstin Gunnarsson kom på denna idé under en fjällvandring 2008 och två år senare lanserade hon den hopfällbara bärplockaren på marknanden.


 

2010: Gynokularet

162.png

Cancer i livmodertappen är den andra vanligaste dödsorsaken bland kvinnor. Vid undersökningar av livmodertappen använder man en stor, klumpig och komplicerad apparat som kallas för kolposkop. Den kostar mellan 20- och 80 tusen kronor och kräver specialkunskaper för att kunna användas. Elisabeth Wikström Shemer började fundera på en enklare lösning som även kunde användas i utvecklingsländer där kvinnovården ofta är mindre bra. Resultatet blev gynocularet, ett undersökningsmikroskop i fickformat med specialanpassad patenterad LED teknik. Gynocularet är väldigt enkelt att använda och betydligt billigare än kolposkopet i inköp.


 

2015: Ätbart lim

peppar.jpg

Emelie Rengart tar patent på det första riktigt starka ätbara limmet på marknaden i hela världen. Det stelnar snabbt, blir stenhårt och smakar gott. Limmets egenskaper påminner om smält socker men kräver ingen värme. Det blir enkelt att dekorera tårtor och cupcakes, bygga pepparkakshus och godisfigurer.


 

Hittar du något som inte stämmer eller om det är något du tycker jag missat så maila mig gärna >>

Sammanställt av Thomas Lövgren. Senast uppdaterad 2020-06-22.