Isco-Göttingen Iscotar 50/2,8
Isco-Göttingen var ett tyskt företag och denna optik gissar jag att den tillverkats kring 1963. Rent mekaniskt är den inte rolig alls. Det är en udda konstruktion som lätt gör att fokuseringen slutar fungera. Vi tar ändå en titt på vad den kan prestera optiskt.
Här har jag satt den på en Fujifilm GFX 100 via en Kipon adapter. Alla testbilder är orättvist tagna på mellanformat. Vill du se hur bilderna blir i småbildsformat, eller fullformat som det ofta kallas idag, så beskär du ner bilderna till 9552x6368 pixel. Inte ändra storlek på bilden utan ändra storlek på arbetsytan. Enda redigeringen från RAW till jpg var vinjetteringen.
Bländare f/2,8. Mitt intryck kan sammanfattas tydligt med ett enda ord: Usch! Självklart bedömer jag optiken utifrån fullformat, jag förväntar mig inte att den ska teckna ut mellanformat. Men det är intressant att pressa objektiv utanför normal användning.
Bländare f/4. Horribelt dålig!
Bländare f/5,6. I absoluta mitten finns det skärpa men den avtar snabbt ut mot kanterna. Detta oavsett om man tänker sig bilden på en pyttesensor som Micro-4/3 så är kantskärpan långt ifrån tillräcklig.
Bländare f/8. Var är kantskärpan? Även om den är bättre än på de större bländaröppningarna så är det inte bra.
Bländare f/11. Nu kommer diffraktionen och det blir ännu sämre. Förvisso så ökar kantskärpan något men det är ändå för dåligt.
Bländare f/2,8. Denna optik har en usel närgräns på 0,8m så den fick lite hjälp av en mellanring. Ingen skärpa värd att nämna. Dåligt.
Bländare f/8. Finns väl skärpa men riktigt bra är det inte. Rätt disigt. Tråkiga bokehbollar i form av pentagoner.
Bländare f/11. Ser halvhyfsat ut men det är som ändå inte bra och nu kommer diffraktionen och det blir sämre.
Slutsatsen blir att detta är ett billigt byggt objektiv som har udda mekaniska lösningar, och den optiska prestandan duger inte till något alls egentligen. Sämsta optiken som jag testat på länge. För att fatta mig kort: Undvik!
Bild och text: © Thomas Lövgren
2021-01-26