SMC Pentax-M 85/2

Detta är en liten och smidig optik. Jag vill så gärna att den ska vara bra då detta är en mysig optik att använda på alla sätt och vis. Fokuseringen löper fortfarande mjukt och fint. Bländaren fungerar perfekt och det finns ingen olja på bländarbladen.

Här har jag satt den på en Fujifilm GFX 100 via en Kipon adapter. Alla testbilder är orättvist tagna på mellanformat. Vill du se hur bilderna blir i småbildsformat, eller fullformat som det ofta kallas idag, så beskär du ner bilderna till 9552x6368 pixel. Inte ändra storlek på bilden utan ändra storlek på arbetsytan. Enda redigeringen från RAW till jpg var vinjetteringen. 

 

Bländare f/2. För mjuk på full öppning för landskap. Den kan dock fungera hyfsat på porträtt då det inte är alltför mycket överstrålning och att mjukheten kan bidra till lite vackrare motiv. Jag måste prova den på porträtt framöver.

 

Bländare f/2,8. Märkbart bättre även om jag hade önskat lite bättre kantskärpa. Då bedömt för fullformat, jag förväntar mig inte att den ska teckna ut mellanformat.

 

Bländare f/4. Mittskärpan är nu mycket bra. Kantskärpan är märkbart bättre i alla fall.

 

Bländare f/5,6. Bra mittskärpa och kantskärpan räcker nu ungefär till för fullformat. Kul att den ändå tecknar ut mellanformat så pass bra trots att det inte är något krav från min sida.

 

Bländare f/8. Mycket bra mittskärpa. Bra kantskärpa för fullformat och helt okej kantskärpa för mellanformat. De som konstruerade denna optik på 1970-talet hade nog aldrig i sin vildaste fantasi kunnat gissa att den skulle grillas på en 102 MP sensor i framtiden.

 

Bländare f/11. Ytterligare nedbländning var bra för kantskärpan men man börjar märka av diffraktionen nu.

 

Bländare f/2. Rätt okej skärpa. Klart bättre än jag förväntat mig av en så gammal optik. Det finns en hel del kromatisk aberration men det är lätt fixat.

 

Bländare f/2,8. Bra skärpa. Ninja-bokeh, när bokehbollarna ser ut som cirkelsågsklingor.

 

Bländare f/4. Krispig och bra skärpa. Bokehbollarna har nu blivit till tydliga hexagoner.

 

Bländare f/5,6. Krispig och bra skärpa.

 

Bländare f/8. Krispig och bra skärpa.

 

Bländare f/11. Nu kommer diffraktionen och försämrar men det ser ändå helt okej ut.

Slutsatsen blir att detta var en mycket bra optik på sin tid. Idag är den absolut användbar på en modern kamera. Redan från f/2,8 är skärpan bra i mitten. På full öppning är den typ okej, bra för en så gammal optik men inte fullt godkänd med moderna mått. Den mår bra av att bländas ner lite. Som vanligt är det väl bäst att tillägga att jämfört med en modern optik så har den inte en chans. Jag kommer dock att använda denna optik ändå vid något tillfälle framöver, mest för att det är kul att använda gamla gluggar och denna är så "mysig", men också för att jag vill se hur den fungerar på porträtt.

Bild och text: © Thomas Lövgren

2021-01-27