Norrländska ord och uttryck

Anners = Annars.

Arbetselak = Blir grinig eller tvär när det är mycket arbete som måste bli klart.

Bakfram = Bakvänt.

Björnfrossa = Kraftig rysning pga rädsla för björn.

Bortaför = Längre bort.

Borterst = På andra sidan eller längre bort.

Bråta = Ris, grenar och avverkningsrester.

Bängla = Krångla eller fungera dåligt. "TV:n bänglar igen."

Bänglig = Klumpig eller otymplig.

Börs = Plånbok.

Bös = Skräp eller småsaker.

Böka = Arbeta hårt eller stöka runt.

Böss = Gevär (vanligt bland jägare).

Dänga = Slå hårt.

Däng = Rejäl smäll. Få däng = få stryk = förlora.

Dära = Där borta.

Däromkring = I närheten.

Döna = Köra fort eller med mycket oväsen.

Döse = Trött eller dåsig.

Dutt = Liten klick eller liten mängd.

Dyngkall = Mycket kall.

Dyngrak = Full, dvs mycket påverkad av alkohol.

Dyngfin = Mycket fin.

Dyngbra = Väldigt bra.

Dyngmycket = Väldigt mycket.

Eljest = Annorlunda, udda eller lite märklig. "Han är lite eljest."

Enast = Endast, bara.

Far = Åk eller ge dig iväg. "Far hem nu."

Far hem = Åk hem.

Far i väg = Ge dig av.

Far å flyg = Stick härifrån! Ofta sagt skämtsamt.

Fegisväder = Väder som avskräcker från att gå ut.

Fika = Smörgås. På många håll i Norrland syftar "fika" främst på smörgåsen snarare än kaffet.

Folke = Folk i allmänhet.

Föra väder = Vädret håller på att slå om.

Gamm- = Prefix för något gammalt eller före detta. Exempel: gammbiln, gammhunn, gammfrun.

Gamm-biln = Den gamla bilen.

Gammjänta = Ogift kvinna.

Gammpöjk = Ogift man.

Gofika = Kaffebröd eller något extra gott till kaffet.

Gofrämmande = Trevligt besök.

Gompa = Bakdel eller rumpa.

Greja = Hålla på och fixa.

Gruva sig = Oroa sig eller känna olust inför något.

Gruvsam = Obehaglig, kuslig eller otäck.

Har ingen farstu = Är väldigt rättfram och saknar finess eller fingertoppskänsla.

He = Sätta, ställa, lägga, stoppa eller placera. "He glaset på bordet."

He i = Lägg i eller stoppa i. "He i potatisen."

He opp = Ställ upp något.

He undan = Lägg undan.

He fram = Ta fram.

He bort = Lägg eller flytta bort.

He fast = Fäst eller sätt fast.

He hit = Ge mig.

He på = Lägg på eller sätt på.

He åt = Ge till. "He åt hunden."

He ner = Lägg ner.

He upp = Lägg upp.

He ut = Lägg ut eller sätt ut.

He igen = Stänga eller sätt igen.

He lös = Lossa något.

He gå int = Det fungerar inte.

Henä = Det där.

Henä köst penninga = Det där kostar pengar.

Hiterst = närmast.

Hjölpa = Hjälpa.

Ho = Hon.

Hurven = Frusen eller rysig av kyla. "Jag blev alldeles hurven."

Huvva = Usch! Ett uttryck för obehag eller avsky.

Huvvaligen = Ett starkare "usch", ofta använt som förstärkningsord.

Hööv = Behöver. "Ja hööv int."

Hä = Det. Används i flera dialekter. "Hä va bra."

Ids = Orkar. "Jag ids int".

Int = Inte.

Int na = Inte något.

Int alls = Inte alls.

Int än = Inte ännu.

Int e dugg = Inte det minsta.

Int vet ja = Det vet jag inte.

Int nå = Inte någon.

Iväg = Ge dig av. "Iväg med dig nu!"

Jajjemän = Jajamän. Absolut, självklart.

Järvars = Genast. 

Just så pass = Nätt och jämnt, precis tillräckligt.

Kackelväder = Småregnigt och grått väder.

Kaggerhänt = Darrhänt eller fumlig så att man lätt tappar saker.

Kallgrader = Minusgrader.

Kallsnö = Torr och kall snö.

Karra = Karameller, dvs godis.

Karsk = Kaffe blandat med brännvin.

Kinkig = Besvärlig eller svår att ha att göra med.

Koj = En liten stuga eller enkel övernattningskoja i skogen.

Krångelsnö = Snö som är tung att ta sig fram i eller tung att skotta.

Kälke = Spark eller liten släde.

Lagg = Träplanka.

Lagom = Precis lagom. Ordet används över hela Sverige men är mycket vanligt i norrländskt vardagsspråk.

Lapphandske = Stora snöflingor

Lengräddad = Trög eller långsam i tanken.

Lika bra = Det duger gott.

Lufs = Långsam promenad.

Lufsa = Gå långsamt utan brådska.

Lugn i stormen = Ta det lugnt.

Lägda = Slåttermark eller åker som inte längre brukas. Vanligt ord i norra Sverige.

Längs efter = Längs med.

Längräddad = Variant av lengräddad.

Lönns = I smyg eller i hemlighet. "Han gjorde det lönns."

Löst folk = Folk i allmänhet.

Löypa = Att göra skidspår eller uppkört spår i snön.

Markbit = Mindre område mark eller skogsmark.

Medfars = Medtagen.

Men nanting = Ja verkligen! Absolut!

Misslagom = Något som känns lite fel eller inte riktigt passar.

Mjölsnö = Mycket torr och fin snö.

Mojna = När vinden avtar.

Mänisch = En udda, märklig eller egen person.

Myche = Mytche = Mytji = Mytjie = Mycket.

Mye = Mycket.

Naggande kallt = Smått men genomträngande kallt.

Nalta = Lite grann.

Nappatag = Brottning, handgemäng.

Nog allt = Jodå, absolut.

Nog ska he gå = Det kommer att ordna sig.

Nå = Jaså? Nåväl? Ett mycket vanligt samtalsord.

Nå he du? = Hur är det? Hur står det till?

Nu ä nä myggfritt = Skämtsamt uttryck när det är svinkallt.

Oäte = Har inte ätit ännu.

Odödd = Mycket sjuk eller medtagen.

Ofare = Har inte åkt ännu.

Ofärdig = Sjuk eller skadad.

Oslög = Oschlög = Klantig, osmidig eller fumlig.

Paltkoma = Den trötthet som ofta infinner sig efter en rejäl portion mat, speciellt palt.

Paltschvimmen = Extrem mättnad efter att ha ätit mycket palt.

Pinal = Sak eller pryl.

Pjalta = Trasa.

Pjoller = Småprat, pladder, trams.

Påräknelig = Pålitlig.

Påstucken = Påverkad eller uppjagad.

Råme = Fukt.

Schå = Arbeta hårt eller kämpa på. "Nu får vi schå lite."

Schlög = händig eller praktisk.

Schå dig = Lugna dig, ta det lugnt eller vänta lite.

Schtaan = Stan = staden.

Seka = Sinka eller göra så att något tar längre tid.

Sekig = Långsam eller seg.

Sinnes = Väldigt, oerhört. "Sinnes kallt ute i dag."

Sitta av sig = Vila en stund efter arbete.

Sjå = Arbete, bestyr eller mycket att göra. "Det var ett riktigt sjå."

Sjåa = Arbeta intensivt eller hålla på länge med något.

Skira = Skata.

Skoter = Snöskoter.

Skoterföre = Bra snöförhållanden för skoterkörning.

Slaskföre = Blött och slaskigt väglag.

Sluring = Slask eller lervälling.

Snöra = Kasta bort eller göra sig av med något.

Snörök = Fin snö som blåser över marken i hård vind.

Snöyr = Lätt snö som virvlar i vinden.

Snattren = Hjortron.

Sparka = Köra spark.

Sparkföre = Bra underlag för att använda spark.

Spårsnö = Snö där djurspår syns tydligt.

Stöka undan = Göra färdigt eller plocka bort.

Sumpmark = Blöt mark eller myr.

Surt före = Blöt och klibbig snö, fastnar på skidor eller snöskoter.

Svedja = Marken efter svedjebruk eller en plats där skogen bränts för odling.

Tallmo = Tallskog på sandig mark.

Tjorva = Krångla eller strula. "Nu tjorvar skrivaren igen."

Tjurköra = Fortsätta envist trots motgångar.

Tokbra = Mycket bra.

Tokdyr = Väldigt dyr.

Tokfin = Mycket fin.

Tokmycket = Väldigt mycket.

Tokrolig = Mycket rolig.

Toktrött = Väldigt trött.

Töcken = Sådan eller sådant. "Töcken den behövs int." 

Töt = Tjej.

Tutte = Napp.

Tvär = En bit eller ett kort avstånd. "Det är en tvär bort."

Tvärduscha = Duscha skyndsamt

Tväfara = Hastigt åka någonstans.

Tvärnit = Plötsligt stopp.

Tvärvillig = Envis och motsträvig.

Tväräta = Äta skyndsamt.

Tyck int = Oroa dig inte eller bry dig inte.

Uppibland = Då och då.

Uss = Usch, ett utrop för obehag eller motvilja.

Utväga = Skaffa fram, ordna.

Vars = Var. "Vars är bilen?"

Varsinvägen = Åt olika håll.

Varsch ha du hett den? = Var har du lagt den?

Vart = Var (plats). "Vart är han?"

Vojne = Utrop som uttrycker medlidande eller förvåning.

Vorte = Blev.

Yrväder = Kraftigt snöfall med blåst.

Ytterst = Längst ut.

Yvas = Göra sig märkvärdig, skrytig.

Änna = Ungefär eller liksom. 

Överis = Is som ligger ovanpå vatten eller snö.

Övervänt = Less på att vänta.

Jag hoppas att någon av dessa uttryck eller ord gjorde din dag lite gladare. Om det finns något om du tycker saknas i denna lista, eller om något inte stämmer, så maila mig på thomas@cyberphoto.se

/Thomas