Norrsken, vad är det?

Nu ska vi prata om norrsken, Aurora Borealis. Det finns även sydsken, Aurora Australis men det är på södra halvklotet. Båda går också under benämningen polarsken. När solen får ett utbrott och det är riktat mot jorden så kastas laddade partiklar ut. Detta kallas för solvind. När dessa partiklar når jorden så träffar de vår sköld, magnetosfären, vårt magnetfält där 98% av alla partiklar avleds och fortsätter ut i rymden medan de partiklar som återstår fångas in och styrs ner mot polerna.

DSC_1438w.jpg

Partiklarna skickas ut från solen med en hastighet av ca 300-500 km/s. När de träffar atomer och molekyler högt upp i vår atmosfär blir de exciterade. När partiklarna går tillbaka till sitt ursprungliga tillstånd så avger de ljus i starka färger. Det är det ljuset som vi ser när norrsken dansar på himlen. Vår atmosfär består av huvudsakligen syre och kväve.

 

DSC_1882psw.jpg

Den vanligaste färgen är grönt och den uppstår när solvinden träffar miljontals syreatomer samtidigt i jordens atmosfär på ca 100 -140 km höjd, vilket leder till att partiklarna exciterar syreatomerna under en kort tid. När de sedan syreatomerna återgår till sitt ursprungstillstånd avger de den gröna nyans som vi kan se på himlen.

 

DSC_5653-1-2w.jpg

Syreatomer kan också ge ifrån sig ett rött sken men det sker på betydligt högre höjd, över 200 km. Den röda färgen finns oftast där men är svårare att se då våra ögon är 5 gånger känsligare för grönt ljus än för rött. Ju högre hastighet på solvinden desto mer ljus produceras av partiklarna. På grund av höjden det sker på och vår okänslighet för rött ljus, gör att det krävs en kraftfull solvind för att vi ska kunna se det röda skenet. Kameror har lättare att se det röda ljuset än våra ögon.

 

ns2016bbw.jpg

Det lila norrskenet uppstår genom kvävejonen N2+ på alla höjder över 85 km.

 

DSC_1455w.jpg

Den blå färgen i norrskenet alstras av kvävemolekylen N2 på cirka 110 km höjd. Detta är den enda bild jag tagit som kan ha blått i sig. Varför jag säger kan ha, är att det kan vara vitbalansen som luras lite, men här ser jag ändå klart grönt, lila och blått. De blåa ljuset i ett norrsken bildas på låg höjd så det kräver mycket energi för partiklarna att ta sig ner så lågt i atmosfären. Dessutom är det blå ljuset så svagt. Det är få som fått uppleva äkta blått ljus i norrskenet. Denna bild är ärlig. Jag har sett flera bilder som påstår sig vara blått sken i men typ 99% av dem är fusk i Photoshop.

 

DSCF3591-2psw.jpg

Jag och en vän åkte ut till en närbelägen sjö med förhoppning att få se norrsken. Detta trots att det var molnigt och att dimma skulle komma in. Väl på plats så såg vi ingenting, verkligen ingenting, då dimman omslutit oss. Vi gjorde upp en eld och grillade korv så länge. Norrskensappen glödde och alla siffror slog i taket. Någonstans däruppe dansade ett gigantiskt norrsken. Vi tyckte att det blivit ljusare så vi tog några bilder och upptäckte att det var norrskenet som lyste upp allting. Hela dimman var alldeles grön, kanske inte så konstigt då norrskenet var enda ljuskällan. Den här bilden tog jag här i Umeå. Helt galet när ett gigantiskt norrsken lyser upp en supertät dimma. Blir helt bisarrt... och coolt...

 

DSC_1734-1w.jpg

På Wikipedia kan vi läsa att polarsken klassas internationellt på följande sätt:

  • HA (Homogenous quiet arcs) Jämna, stabila och svagt lysande bågar från horisonten som sträcker sig upp till 8° – 10° höjd; kan finnas kvar oförändrat i flera timmar. Ofta uppträder små ljusknippen i bågen.
  • HB (Homogenous bands) Jämna band. De kan vara så smala som 100 m och ända upp till 1 000 km långa, ibland spiralformigt hoprullade.
  • PA (Pulsating arcs) Pulserande bågar, som kommer och går i korta intervall
  • PS (Pulsating surfaces) Större och mindre lysande fläckar, som dyker upp och försvinner än här och än där på himlen. Pågår bara en kort stund, 10 minuter eller mindre.
  • RA (Ray-structured arcs) Bågar med strålstruktur.
  • RB (Ray-structured bands) Band med strålstruktur.
  • C (Corona) Korona (krona) som uppträder som en rund fläck vid det magnetiska zenit dit strålarna inte når. Under korona uppträder strålar i kupolformade våningar.
  • D (Draperies) Draperier, som fladdrar liksom en ridå för vinden.
  • F (Flaming aurora) Flammande polarsken; kan likna skenet av en brand på avstånd.
  • G (Feeble glow) Svag diffus glimning.
  • R (Rays) Enstaka strålar eller strålgrupper, som kommer och går. Uppträder de ensamma, riktas de mot ett magnetiskt zenit som ligger något vid sidan av astronomiskt zenit d.v.s. vertikalt rakt upp från observatören.

 

DSC_1388-1w.jpg

Här ser du en klassisk corona. Detta är min favorit av alla varianter av norrsken.

 

DSC_1708-1_4kw.jpg

Vi tar och tittar på en till corona...

 

L1001101w.jpg

Här är en säregen corona, den ser ut som en solfjäder. Även om det inte är en klassisk corona så klassar jag den ändå under kategorin corona.

 

DSC00376-2-3w.jpg

Ett fint färgspektrum...

 

DSC_2050-1psw.jpg

Denna kväll var det inte så mycket norrsken och den lada jag tänkt som bakgrund blev väldigt tråkig ,så jag tog ficklampan och sprang i slalom fram till ladan och vips blev bilden lite rolig i alla fall.

 

DSC_2972w.jpg

Jag hade bilen på service och fick låna en Jeep Compass, precis när den nya modellen lanserats. Detta skulle kunnat bli en bra reklambild för modellen.

 

DSC_5191-1w.jpg

Ljusföroreningar är oftast ett bekymmer. Här lyser gatuljusen upp de låga molnen. Denna gång blev ljusföroreningen ett tillskott i stället för att var ett irritationsmoment.

 

DSC00735w.jpg

En vän och hans hund. Denna bild illustrerar verkligen vad norrskensfotografering handlar om. Att få uppleva otroligt vackra himlafenomen med trevliga vänner. 

 

DSC00789-2w.jpg

Ni som inte sett Star Wars kan scrolla till nästa bild. Med en gnutta fantasi så ser det inte ut som en Star Destroyer som kommer in från höger och dess kraftfält trycker undan norrskenet?

 

DSC00794w.jpg

Om jag skulle göra en film om utomjordingar som anfaller jorden så skulle det nog se ut så här. Helt bisarrt att se i verkligheten. Jag har aldrig sett norrsken med detta utseende tidigare.

 

DSC00783-2w.jpg

Slutligen så ska vi se på något som inte är norrsken men nästan. Detta är Steve. Ja, fenomenet med vitt norrskensliknande ljus kallas verkligen för Steve. Bilden är tagen 29 september 2019 och det var första gången jag fick se Steve. STEVE srår för Strong Thermal Emission Velocity Enhancement. STEVE påminner lite om norrsken till utseende och uppförande men skiljer sig fysiskt från norrsken. Det är inte som norrsken som är laddade partiklar som interagerar med atmosfärens syre och kväve utan STEVE är när laddade partiklar hettas upp till ca 3000 C högt upp i atmosfären på extremt hög höjd och utanför norrskensområdet. Partiklarna håller en hastighet på 6 km per sekund vilket är 500 gånger snabbare än sin omgivning. Namnet STEVE kommer från filmen ”På andra sidan häcken” där djuren ger något okänt namnet Steve. Här tillsammans med både norrsken och ett stjärnfall.

Jag har själv tagit alla bilder som visas i detta inlägg. Du får använda dem som skrivbordsbakgrund eller för annat eget bruk men du får inte sälja dem, tävla med dem eller hävda dig själv som fotograf.

Bild och text: © Thomas Lövgren

2020-03-03