Soligor C/D 55/2,8 Macro

Soligors objektiv tillverkades av bl.a. Kawanon, Kino (Kiron), Komine, Sun Optical, Tamron och Tokina. Vem som tillverkat detta objektiv är och förblir nog ett mysterium, men troligen någon av de nämnda. Min gissning är Tokina.

Här har jag satt den på en Fujifilm GFX via en Kipon adapter. Alla testbilder är orättvist tagna på mellanformat. Vill du se hur bilderna blir i småbildsformat, eller fullformat som det ofta kallas idag, så beskär du ner bilderna till 6768x4512 pixel. Inte ändra storlek på på bilden utan ändra storlek på arbetsytan. Enda redigeringen från RAW till jpg var vinjetteringen. 

 

Det regnar i dag men det var sol i går... ja, det har man hört tusen gånger under den tid vi sålde Soligor...

För att få ett grepp om Soligor måste vi börja med ett företag som hette Allied Impex vilket var en amerikansk distributör, som på 1950-talet använde namnet Soligor för kameror och objektiv som de importerade från Japan. De importerade även Miranda och de tog kontroll över Miranda under slutet av 1960-talet. Miranda hade ofta Soligor objektiv. 1968 startades ett tyskt dotterföretag med namnet A.I.C. Phototechnik GmbH och 1993 blev det Soligor GmbH. Sista ägaren bodde i Hong Kong. 2011 gick företaget i konkurs.

Cosina tillverkade autofokusobjektiv åt Soligor kring millenieskiftet, dessa såldes också under namnen Voigtländer och Cosina. Tyvärr lades tillverkningen ner av dessa objektiv och Cosina fokuserade på sina manuella Voigtländer objektiv samt sin tillverkning av Zeiss objektiv. Vi sålde stora mängder av deras högkvalitativa och prisvärda teleskop. Soligor tillverkade inget själva utan det mesta köptes av underleverantörer. Vi, CyberPhoto, hade agenturen för Soligor i Sverige under lång tid. Men nu till testen...

Optiken framifrån.

 

Bländare f/2,8. Mjuk är ju bara förnamnet. Nä, detta ser inte bra ut.

 

Bländare f/4. Väldigt mycket bättre än full öppning. Dock inte imponerande.

 

Bländare f/5,6. Mittskärpan rätt okej och kantskärpan räcker nu för APS-C-sensor.

 

Bländare f/8. Mittskärpan rätt okej och kantskärpan räcker nu för fullformat.

 

Bländare f/11. Även om diffraktionen nu spelar in så räcker faktiskt kantskärpan nästan för mellanformat. Men det är ingen krispighet i bilden.

 

Bländare f/2,8. Rätt okej. Mycket bättre än den presterade vid full öppning på långt avstånd.

 

Bländare f/4. Ser bra ut. Däremot så ger den 6-bladiga bländaren redan nu tydliga hexagoner.

 

Bländare f/5,6. Nu börjar det på att likna något. Rätt bra upplösning. Lite kromatisk aberration dock.

 

Bländare f/8. Bra skärpa. En del kromatisk aberration, går dock lätt att ta bort i Lightroom.

 

Bländare f/11. Diffraktionen käkar lite skärpa men kromatiska aberrationen är nästan helt borta.

 

Bländare f/2,8. Det är ju en macrooptik så nu gör vi närmare, mycket närmare, motivet. Skärpan är inställd på loggan och nu är det bara mittskärpan jag tittar på. Det här är bra resultat för en så gammal och billig optik. Det är verkligen skarpt på loggan.

 

Bländare f/4. Absolut skarpt i mitten.

 

Bländare f/5,6. Mycket bra skärpa på loggan.

 

Bländare f/8. Mycket bra skärpa på loggan.

 

Bländare f/11. Även om diffraktionen stjäl upplösning så ser loggan bra ut.

Slutsatsen blir att denna optik är definitivt gjord för närbilder. På långa avstånd är den inte mer än okej men på korta avstånd är den verkligen skarp. Om jag skulle använda den i praktiken så skulle jag testa mer hur kantskärpan är på kortare avstånd. Jag ser ingen anledning för mig, eller egentligen någon annan att använda en sådan gammal och relativt billig optik när det finns så mycket modernare och bättre objekitv att tillgå till rimliga pengar. Den är mekaniskt stabilt byggd och allt fungerar perfekt på den trots sin ålder. Den borde vara närmare 40 år gammal. En sådan här optik ligger kring 1000kr och är faktislt rätt ovanlig, det var det sistnämnda som gjorde mig nyfiken på den. Nu vet jag hur den är så nu får den hamna i vår samling för resten av sin tillvaro.

Bild och text: © Thomas Lövgren

2019-07-05