Färöarna, en av världens vackraste platser.

Hela Färöarna består av enorma och majestätiska berg. Som någon form av sagoöar. Och allt är grönt. En plats för äventyr och upplevelser. Klicka på bilderna får att se dem i full upplösning.

DSCF9470k.jpg

Gásadalur [ˈgɔasadɛalʊɹ] viket betyder Gåsdalen och är en ort på Färöarna, belägen på västkusten av ön Vágar. År 2015 hade Gásadalur 16 invånare. Här ser du vattenfallet Múlafossur som är 60m högt. Från Gásadalur får man en bra utsikt över ön Mykines. Orten tillhör Sørvágs kommuna men tillhörde tidigare Bíggjars kommun. Den lilla orten har fått sitt namn efter en färöisk kvinna som hette Gæsa. Hon levde under 1100-talet i Kirkjubøur. Det som gjorde henne känd över hela Färöarna var att hon var mycket rik och ägde stora marker på ön, men hon straffades av kyrkan efter att ha brutit mot fastan och var tvungen att lämna ifrån sig sin mark. I Gásadalur bor det endast 16 invånare och orten har hela tiden varit i fara att helt avfolkas, då det var en av de mest isolerade orterna i Europa. År 1940 blev en lång trappa byggd från stranden upp till byn, som ligger 79 meter över havsytan, högt uppe på ett berg. I början av 2004 började de spränga upp bergen för att bygga en tunnel för att koppla ihop Gásadalur med de övriga orterna i Vágars vägnät. Om man ville nå byn innan tunneln byggdes var man tvungen att gå den historiska vandringspromenaden över berget, ta trappan från stranden eller använda sig av helikopter för att nå byn. I och med tunnelbygget hoppas kommunen att invånarantalet i Gásadalur ska öka igen. Bilden är tagen med Fujifilm GFX50S + GF 32-64/4,0 R LM WR, 32mm, 1/30s, f/10 och ISO 100.

 

DSCF9391-2k.jpg

En av världens vackraste platser men verkar också vara en världens regnigaste platser. Det var meningen att vi skulle vandra ut på en halvö. Det skulle vara drygt en timmes vandring, men ösregn gjorde vandringen inte speciellt lockande samt att det blir galet halt med lera på klippor. Det slutande med att vi åkte på andra sidan sundet och fotograferad med tele därifrån. Jag hade tänkt flyga dit med drönaren men det blåste en hel del och genom kameran kunde jag se att det fanns mycket mås kring ön. Måsar attackerar drönare i kamikaze-style. Kan vara bra för dig som har en drönare att veta. Så en bild med tele blev det. Genom ösregn och dimma. Bilden blev fyra nyanser av grått men genom att pressa ur all information som GFX sensor lagt in i RAW-filen så blev bilden ändå tillräckligt bra som ett trevligt minne. Kostnaden för detta blev självklart ett ökat brus. Bilden är tagen med Fujifilm GFX50S + GF 250/4,0 R LM WR, 1/300s, f/8 och ISO 100 på fri hand.

 

DSCF9360ak.jpg

Tórshavn är den största staden på Färöarna med ca 13000 invånare. Grundades år 825. Stadens namn kommer från det fornnordiska namnet Þórshöfn som refererar till den asaguden Tor (Þórr, modern färöiska: Tór) och det nordiska namnet för hamn. Detta visar att staden anlades långt före kristendomens inträde på Färöarna. Stadsvapnet visar Tors hammare, Mjölner. Namnet har senare fått danska och anglifierade stavningar i form av Thorshavn och Thorshaven. De flesta färöingar kallar staden för endast Havn. Bilden är tagen med Fujifilm GFX50S + GF 32-64/4,0 R LM WR, 32mm, 1/280s, f/9 och ISO 100.

 

DSCF9013k.jpg

Eiðiskollur är en udde på ön Eysturoy som man kan säga är en av Färöarna. Myten säger att en häxa och en jätte skulle dra Färöarna tillbaka till Island men solen hann gå upp och de förstenades. Lite rolig myt för med lite fantasi så kan man faktiskt se dem nedanför klippan. Jätten är 81m hög och häxan 68m hög, då får du en referens till hur brutalt hög klippan är. Bilden är tagen i Tjørnuvik. Där finns en vacker strand med svart sand. Gå inte för långt ut i vattnet då det är mycket kraftiga underströmmar här. Passa också på att beundra bergssidan mot byn. Det finns massor av små vattenfall där. Det finns också en vandringsled om du känner att du har tid och ork. I byns utkant finns en vikingagrav. Inte mycket att se men man känner ändå historiens vingslag. I byn finns också en företagsam man som säljer våfflor och kaffe för 50DKR hemma hos sig. Det visade sig vara en halv våffla. Och jag dricker inte kaffe. Men han ska ju leva han också. Där hamnade också tre fransyskor mitt emot oss vid hans köksbord. De skulle vara tre veckor på Färöarna. Vi var 6 dagar vilket jag skulle säga kändes rätt lagomt just nu i denna del av det danska kungadömet. Jag skulle gärna stannat några dagar till men jag måste hem till jobbet också. Bilden är tagen med Fujifilm GFX50S + GF 250/4,0 R LM OIS WR, 1/250s, f/5,6 och ISO 100. 

 

DSCF8906k.jpg

Denna vy ser man från Torshavn på Färöarna. Nólsoy är en av öarna som bildar Färöarna. Ön ligger belägen öster om Streymoy och har en yta på 10,3 km². Det högsta berget är Eggjarklettur med sina 372 meter och invånarantalet 2014 var 222. Ön är ca 9 km lång i nord-sydlig riktning. Vid öns södra udde finns en naturlig tunnel genom berget, som det går att åka båt igenom. Där finns även Borðan, öns fyr som byggdes 1893. Den var ett av mycket få mål på Färöarna som blev bombade under andra världskriget. Första anfallet av tyska flygplan kom 8 augusti 1941, då endast med kulsprutor. En assistent blev skadad men överlevde. 24 augusti 1941 kom nästa anfall och då med bomber som ledde till avsevärda materiella skador men lyckligtvis inga personskador. Tredje anfallet kom 30 oktober 1941 och då släpptes fem bomber varav fyra träffade området kring fyren men ingen av dessa exploderade. Två av dem gled vidare ut i havet. Den femte träffade vattnet direkt och exploderade där. Nólsoy utgjorde tidigare en egen kommun, men sedan januari 2005 tillhör Nólsoy Torshamns kommun. I Nólsoy finns en hamn varifrån det går färjor över till Torshamn. En båtfärd från Nólsoy över till Torshamn tar ungefär tjugo minuter. Eftersom den ligger rakt ut från Torshamn så kan man se ön enkelt från Torshamn. Mycket av konstnärens Johan Steffan Danielsens verk är målade på ön och föreställer sålunda olika delar av ön. Bilden är tagen med Fujifilm GFX50S + GF 250/4,0 R LM OIS WR, 1/250s, f/5,6 och ISO 100. 

 

DSCF9605ak.jpg

En liten skylt. En liten avtagsväg. Sedan uppenbarar sig denna vackra syn! Färöarna bara överaskar gång efter gång hur galet vackert det är där. Norðradalur är en liten ort på Färöarna, belägen på ön Streymoys västkust i Torshamns kommun. Norðradalur ligger tämligen isolerad, omringad av 400-600 meter höga berg på tre sidor, men har ett kort avstånd till huvudstaden Torshamn och utsikt mot ön Koltur. Byn nämns första gången i skrift 1584. Norðradalur hade vid folkräkningen 2015 hela 15 invånare. Bilden är tagen med Fujifilm GFX50S + GF 32-64/4,0 R LM WR, 32mm, 1/60s, f10 och ISO 100. 

 

DJI_0136k.jpg

Vägen till där förra bilden togs ser ut så här. Bilden tagen med DJI Mavic Pro.

 

DSCF9514k.jpg

Det finns två stora vägar från Torshavn för att ta sig ut på Färöarna. En som går vid kusten och en, Oyggjarvegur, som går över bergen. Denna bild är tagen vid den senare. Men hur vacker får en häst vara? Islandshästar är ju otroligt söta och verkligen sociala. Fast en Islandshäst på Färöarna kanske borde kallas Färöhäst. Bilden är tagen med Fujifilm GFX50S + GF 250/4,0 R LM OIS WR, 1/240s, f/5,0 och ISO 100. 

 

DSCF9503k.jpg

En udda bild på ett udda hus som ligger på gatan med udda namnet Írarók i Torshavn, Färöarna. Vi körde förbi detta udda hus varje gång vi skulle till hotellet, men oftast så regnade det då. Men en dag så strålade solen och då fick huset vara med på bild. Bilden är tagen med Fujifilm GFX50S + GF 23/4,0 R LM OIS WR, 1/280s, f/18 och ISO 100.  

 

DSCF8919k.jpg

Jag tycker det är spännande med ödehus och ruiner. Jag såg denna ruin och stannande för att se om det skulle kunna bli ett bra motiv och längre upp ser jag två vita hästar som står och tittar på mig. Jag bara tryckte av instinktivt innan ögonblicket skulle försvinna. Inget mästerverk men rätt mysig på en 4K-skärm. Det är bara en viking som saknas. Bilden är tagen med Fujifilm GFX50S + GF 32-64/4,0 R LM WR, 64mm, 1/125s, f/16 och ISO 250. 

 

DSCF9379-2psk.jpg

Denna udda byggnad hittar du gatan med namnet Bakkahella i Torshavn. Färöarna är närmare och billigare än de flesta tror. De ligger mellan Norge och Island och tillhör Danmnark så man flyger enklast från Köpenhamn med SAS och med vanliga 737or. Bilden är tagen med Fujifilm GFX50S + GF 32-64/4,0 R LM WR, 32mm, 1/140s, f/11 och ISO 100. 

 

DJI_0132k.jpg

Färöarna är beströdda med massor av vattenfall men några är lite mer dramatiska. Här ser du Fossá vattenfall. Det ligger alldeles nära en kustväg. Vi hade mest regn tyvärr men det var lite uppehåll när vi passerade Fossá. Man kunde klättra längs kanten för att komma närmare vilket jag naturligtvis gjorde. Det var snorhalt med blött gräs och hal lera på hemska stenar. Jag tog mig fram levande och fick iväg några bilder och halkade sedan tillbaka. Leriga skor men jag var torr om fötterna ända tills jag la in kameran i bilen och klev i en liten vattenpöl vid bilen, en vattenpöl som visade sig var en decimeter djup. Med vattenfylld sko fick kameran vila och drönaren fick vakna upp istället. Jag och en amerikan från California flög samtidigt med varsin Mavic Pro.

 

DSCF9497k.jpg

Ser du tunneln? Man kommer ut mitt i berget och tunneln är enfilig, många tunnlar är enfiliga och det kändes lite udda från början men det funkade rätt bra ändå. Ena hållet har företräde och andra hållet får köra in på en av de många mötesplatserna och sedan släcka sitt ljus. Kanske de gör så för att visa att de inte är i vägen och att inte störa de andra bilisterna. Dessa små tunnlar, även om de kan vara långa, saknar takbelysning. De större tunnlarna är tvåfiliga och har belysning. Den tunnel du ser på bilden är 1445m lång. Gásadalur [ˈgɔasadɛalʊɹ] viket betyder Gåsdalen och är en ort på Färöarna, belägen på västkusten av ön Vágar. År 2015 hade Gásadalur 16 invånare. Från Gásadalur får man en bra utsikt över ön Mykines. Orten tillhör Sørvágs kommuna men tillhörde tidigare Bíggjars kommun. Den lilla orten har fått sitt namn efter en färöisk kvinna som hette Gæsa. Hon levde under 1100-talet i Kirkjubøur. Det som gjorde henne känd över hela Färöarna var att hon var mycket rik och ägde stora marker på ön, men hon straffades av kyrkan efter att ha brutit mot fastan och var tvungen att lämna ifrån sig sin mark. I Gásadalur bor det endast 16 invånare och orten har hela tiden varit i fara att helt avfolkas, då det var en av de mest isolerade orterna i Europa. År 1940 blev en lång trappa byggd från stranden upp till byn, som ligger 79 meter över havsytan, högt uppe på ett berg. I början av 2004 började de spränga upp bergen för att bygga en tunnel för att koppla ihop Gásadalur med de övriga orterna i Vágars vägnät. Om man ville nå byn innan tunneln byggdes var man tvungen att gå den historiska vandringspromenaden över berget, ta trappan från stranden eller använda sig av helikopter för att nå byn. I och med tunnelbygget hoppas kommunen att invånarantalet i Gásadalur ska öka igen. Bilden är tagen med Fujifilm GFX50S + GF 32-64/4,0 R LM WR, 32mm, 1/125s, f/5,6 och ISO 125. 

 

IMG_9719k.jpg

Här ser du mig ta bilden som du såg här ovanför. Jag är duktig och använder stativ. Jag älskar bildresultaten när man använder stativ men jag avskyr att släpa stativet med mig.

 

DSCF9533k.jpg

Resetips: Det viktigaste du bör ta med i packningen är riktiga regnkläder, gummistövlar, vantar, mössa eller keps och en fleece. Ett tips är att sätta underkläderna i en plastpåse i stövlarna så sparar du utrymme i väskan. Att ta båt till Färöarna kräver tid och en stabil mage. Att ta flyg kräver att du inte är flygrädd. På grund av vädret så kan ni komma att behöva cirkla över flygplatsen tills vädret och sikten tillåter en säker landning. Vi fick cirkla 45 minuter. Landningsbanan är rätt kort och som den är byggd så finns inget utrymme för misstag. Men landningen gick självklart perfekt. Du får också vara beredd på en lite mer dramatisk start än du kanske är van med. Återigen med tanke på den korta banan så ger de full gas direkt och stiger lite brantare än vanligt. 

 

IMG_7990k.jpg

Fototips: De brännvidder, motsvarande i fullformat, som jag använde mest var 24mm, 50mm och 200mm. Du behöver inte mer vidvinkel än så och om du behöver mer bredd i en bild så är det bättre att ta två bilder och sätta ihop dem. Enorma och ståtliga berg blir bara till små kullar med för mycket vidvinkel. Och enorma och ståtliga berg finns det gott om. Se till att du har med vattentät fotoväska eller någon plastpåse att sätta över den. Tunna avfallspåsar var de smidigaste att sätta över kamera eller kameraväska. De finns gröna. Det är tur för mig att Fujifilm GFX är rejält vattentätad, men man ska ändå undvika vatten på kameror. Vädret kan variera kraftigt på Färöarna. Och det ganska snabbt. De själva säger att du kan hinna få alla fyra årstider på kortare stund än du hinner äta en Quattro Stagioni. Jag skulle säga att vädret varierar från lätt regn till fullt ösregn. Det luriga är att även vid lätt regn så är dropparna små men galet många. Du blir sjöblöt direkt. Som att stå i duschen. Tro mig. Men det finns också stunder när blå himmel spricker fram ur molnen. Bilden tagen med iPhone X.

 

DSCF9506k.jpg

Vägarna är i bra skick och i stort sett alla är asfalterade. Några är enfiliga men det finns gott om mötesplatser. Om inte annat anges så är det 50km/t efter stadsskylt och vid stadsskylt upphör så gäller 80km/t. Vid småvägar så försök inte köra på sidan av asfalten då på de flesta av småvägarna så är dikena branta, smala och djupa. Vi såg dock bara en hyrbil som gjort misstaget. Däcken åker ner i diket direkt utan större förvarning och bilen landar på mage mot ena dikeskanten med hjulen mer eller mindre i luften, och sidan av bilen trycks in mot andra dikeskanten. Mycket plåtskador för liten incident. 

 

DSCF9568k.jpg

Det finns mycket får längs vägarna. De har förvånansvärt mycket trafikvett ändå. De håller sig oftast snällt på sidan av vägbanan, men du bör vara bromsberedd då de ändå ibland vandrar ut på vägen. De är rätt söta och ofta står de och kliar ryggen mot vägräckena. Apropå vägräcken så är det många, väldigt många, vägsträckor där du kommer att tycka att det borde suttit vägräcken. Den som kör får verkligen hålla ögonen på vägen. Det finns många tunnlar som förbinder öar och kortar avstånd genom bergen. Vissa kostar pengar medan andra är gratis. Det debiteras senare på hyrbilsnotan. En del tunnlar är enfiliga vilket kändes lite udda från början men det funkade rätt bra sända. En hållet har företräde och andra hållet får köra in på en av de många mötesplatserna och sedan släcka sitt ljus. Kanske de gör så för att visa att de inte är i vägen och att inte störa de andra bilisterna. Dessa små tunnlar, även om de kan vara långa, saknar takbelysning. De större tunnlarna är tvåfiliga och har belysning. Att spela Wardruna eller Heilung i bilen medan dessa scener passerar utanför bilrutan är en upplevelse i sig. Jag kan inte tänka mig en omgivning där ett Vikingaskepp skulle passa bättre. Här är alla skandinaver på nåt sätt. De talar typ danska, jag pratar svenska och någon annan pratar norska. Men här är som inga motsättningar, ingen som lägger så mycket vikt vem som uttalar något si eller så. Vi är skandinaver. Vi förstår varandra. Vi tycker om varandra. Vi är vikingar. Vi är ett. Mitt besök på Färöarna har förändrat mig. Island har varit mitt favoritmål men jag tror att det blir delad förstaplats med Färöarna. Scotland ligger också högt upp. Måste nog åka till Svalbard så jag kan sätta det på listan också. 

 

DSCF9562k.jpg

Det är väldigt välordnat på Färöarna. Det finns i regel både parkering och toalett i varje by du åker ut till. Jag rekommenderar att du tar med dig något att äta och dricka då utflykterna kan bli längre än väntat då du vill stanna och njuta av landskapet. Och ta bilder. Många bilder. Det finns ofta ett café eller en restaurang i byarna men inte alltid och även om det finns är det inte säkert att det är öppet. Det som förvånade mig var att i nästan varje by så fanns en 

 

IMG_9685k.jpg

Lika bra att erkänna att på de flesta bilder så använder jag inte stativ. Det borde vara Gáshólmur i bakgrunden.

 

DSCF8832k.jpg

Roligaste rondellprydnaden jag sett på länge.

 

DSCF8902k.jpg

Vesturkirkjan, Västkyrkan, är en kyrka i Torshamn på Färöarna. Den stilrena och moderna kyrkan med koppartak invigdes 1975. Vesturkirkjan har blivit en av Torshamns landmärken, och dess form liknar ett segelfartyg. Det 42 meter höga tornet är formad som en lodrät halverad spetspyramid.

 

DSCF9526k.jpg

När jag såg dessa i butiken så var jag tvungen att köpa dem. Jag ville ha en bild av Finska pågar, bakade i Sverige, exporterade till Danmark, hållna av en svensk på Färöarna.

 

DSCF9564k.jpg

Det finns alltid någon som har lite mer skaparglädje och lite mer fanrtasi än de övriga i byn.

 

DSCF8998k.jpg

En typisk liten Färöisk by.

 

DSCF9587k.jpg

Det finns fiskodlingar lite överallt. Det är nog bäst att tillägga för den som tittat nära på bilden, att det kommer in dimma mellan bergen, det är inte ett redigeringsfel att berget till höger har en aura mot det bakre berget.

 

DSCF9613k.jpg

Om du har tiden så kolla närmare på denna bild. Finns mycket att se och fundera över. Är faktiskt röda huset till vänster bebott? Varför sitter det ett modernt glasfönser i taket på det risiga huset som ligger framför röda huset? Varför är motorcykeln upp och ner vid det röda huset? Vad är alla småhus till för?

 

DSCF9594k.jpg

Det finns rastplatser lite här och där och de flesta är så här rejäla. De kommer nog att stå kvar i tusentals år.

 

DSCF9592k.jpg

Färöarna är en fantaskt vacker plats. Jag kommer abslut att åka dit igen. Hoppas dock på lite bättre väder i så fall, för vi hade regn nästan hela denna resa. 

 

IMG_9236.jpg

Slutligen bjuder jag på den absolut bästa bilden på mig under hela resan. En liten selfie på mig och frugan. Delförstorad. Det blåste en hel del den dagen. 

Text och bild: © Thomas Lövgren

2019-01-07