Blixtrande tips för bättre blixtbilder!

Att fotografera med blixt är kanske inte så enkelt som man först kan tro, och om du är nybörjare på blixtfotografering och tycker att dina bilder tagna med blixt inte blir så bra som du skulle önska. Som exempelvis när du fotograferar din familj eller dina vänner, blir de oftast bara bleka i ansiktet och med ögon röda som stoppljus. Och när du stänger av blixten så blir bilderna väldigt gryniga och oskarpa. Ifall du känner igen dig i detta så kommer här lite tips och råd på hur du kan bli en bättre blixtfotograf.  

Ett råd som jag ofta brukar ge för inomhusfotografering i dunkel belysning, är att använda blixten istället för att bara öka ISO-talet. Bilderna blir både renare och skarpare, och med renare menar jag alltså mindre brusiga/gryniga. Vanliga kommentarer som jag brukar få höra då är t ex "-nänä, blixten ger så hårt och fult ljus". - Nja, det behöver det faktiskt inte bli om du använder kameran och blixten på rätt sätt, och särskilt om du använder en blixt med vinklingsbart blixthuvud. Alternativt en blixt som du kan använda separerad från kameran. Och det är heller inte helt kört om du har en kamera med bara inbyggd blixt, det går faktiskt att skapa ett mer naturligt ljus även med många inbyggda blixtar. Den största "hemligheten" är att man lämnar de helautomatiska funktionerna i kameran bakom sig, och vågar ta steget ut i den manuella fotovärlden.

flash500w.jpg

I dessa fyra bilderna ser du vilka skillnader det blir genom att använda blixt eller inte, och vad som händer när man väljer en längre slutartid än kamerans normala blixtsynktid i automatikläge (som i de flesta kameror ligger på en 1/60 sekund). Bländare och ISO är samma i alla fyra bilderna, det är alltså bara blixt och slutartid som varierar mellan bilderna. Dessa är tagna med en liten kompaktkamera med inbyggd blixt och möjlighet till manuella inställningar. (Manuell exponering, ISO 100, bländare f/1,8, blixtexponeringskompensation inställd på minus 1 steg. Brännvidd 24mm (i motsvarande 35mm-kameraformat).

Ifall du vill lära dig mer om de olika exponerings metoderna samt funktionen exponeringskompensation (som kommer att nämnas många gånger på denna sida), klicka här ->>

Bilden nedan är däremot tagen med en systemkamera och en extern blixt med vinklingsbart blixthuvud monterad i kamerans blixtsko. Blixten var riktad mot väggen till vänster om motivet, och även lite snett upp mot det vita taket. Detta för att lätta upp den vänstra kinden som annars skuggats av dagsljuset som kom från ett stort fönster på motsatt sida. När man riktar bort blixten från motivet på detta vis behöver man oftast inte minus-kompensera blixtljuset lika ofta som när man riktar blixten rakt mot motivet. Om jag istället riktat blixtljuset direkt på motivet hade det inte alls sett lika naturligt ut, och med avstängd blixt hade skuggsidan blivit för mörk i förhållande till det infallande dagsljuset.

_MG_1063w.JPG
Slutarautomatik vald med bländare f/4, slutartid 1/100 sekund och ISO 800. Brännvidd 200mm. Blixtkompensering behövdes inte, men exponeringskompensation för att påverka det befintliga ljuset i rummet var inställd på plus 1 steg . En liten vit bouncer var monterad på blixthuvudet för att få större spridning på blixtljuset, vilket ger ett mjukare blixtljus med minskad skuggbildning. En lämplig teknik att använda sig av när man vill eliminera hårda skuggor under ögon, näsa och haka.

Välj rätt exponeringsval
Enklast är att börja med att ställa in S-eller TV-läget på programvalsratten (med andra ord slutarförval och bländarautomatik som alla står för samma funktion), och välj ett ISO runt 100 till max 800. Slutartiden kan du prova dig fram med ca 1/10- 1/30 sekund beroende på hur ljusstark optik du har på kameran, och ju högre ljusstyrka desto bättre. Då får du oftast med lite av det befintliga lampljuset i rummet, vilket ger ett mycket behagligare intryck i bilden än det ofta hårda och kalla ljuset endast från blixten. Bländaren lär kameran automatiskt välja den största möjliga för att släppa in så mycket av det befintliga ljuset som möjligt, och tycker du blixtljuset blir för starkt kan du via funktionen för blixtkompensation, dra ner det på minus 1-3 (minus 2 brukar fungera bra som standardinställning). Tycker du bilden blir för mörk kan du istället plus-kompensera, alternativt öka ISO några steg upp mot ca ISO 800 (beroende på kamerans sensorstorlek, och desto större sensor desto bättre). Om du tycker blixtljuset är bra, men bakgrunden för mörk kan du prova att plusexponera själva exponeringen och inte blixtexponeringen (så som jag gjorde i bilden ovan).

Man kan givetvis även använda M-läget (manuella val av slutartid och bländaröppning), som ger ett likvärdigt bildresultat med samma exponeringsinställningar. En lämplig utgångspunkt i M-läget är att välja objektivets största bländare (lägst tal) som exempelvis från f/1,4 till f/3,5 (beroende på objektivets ljusstyrka), och en slutartid runt 1/10- 1/25 sekund, samt ISO så lågt som det bara går beroende på det befintliga ljuset.

Bilden nedan är tagen med en liten kompaktkamera med inbyggd blixt och manuell exponering. Blixten och tillsammans med en relativt lång slutartid har använts för att jämna ut ljusförhållandena mellan skugga och det starka dagsljuset från fönstret i bakgrunden, och för att samtidigt behålla rummets ljus. Vilket ger en mycket naturligare känsla i bilden än ifall man låtit kamerans automatik bestämma hur bilden skulle se ut. De allra flesta kameror väljer i helautolägena en slutartid på 1/60 sekund så fort blixten aktiveras, vilket i detta fall skulle gett en mörkare omgivning och en mer uppenbar känsla av att blixt använts. Några egenskaper som är bra att ha koll på när man ska använda blixt är att slutartiden har inget med sjäva blixtexponeringen att göra, utan den påverkar endast det befintliga ljuset, som i detta fall kommer från dagsljuset via fönstret. Däremot är det bländaren och ISO som styr över blixtexponeringen, och med exponeringskompensering kan man också påverka både blixtljus och befintligt ljus.

DSC00049w.jpg
Manuell exponering vald med en slutartid på 1/20 sekund, bländare f/1,8 och ISO 400. Brännvidd 24mm (i motsvarande 35mm-kameraformat). Blixtexponeringskompensation inställd på minus 2 steg. Någon exponeringskompensation för själva bländaren och slutaren var ej möjlig eftersom det var gjort manuella val av dessa två.

Skakningsoskärpa
Blixten minskar också risken för skakningsoskärpa eftersom blixtens brinntid är vanligtvis mycket kortare än kamerans slutartid. Använder man däremot långa slutartider tillsammans med blixt, kan man få både skarpa och oskarpa motivdelar i bilden så länge något i motivet rör på sig. Detta eftersom den långa slutartiden registrerar det befintliga ljuset, samtidigt som blixten fryser motiv som rör på sig med den korta brinntiden. Vilket man också kan använda som en effekt med både skarpa och oskarpa detaljer, ungefär som i bilden nedan.

bild4w.JPG
Slutartid 1 sekund, bländare f/4, ISO 400, blixtexponeringskompensation minus -2 steg. Blixten avfyrad på första ridån, vilket ger en utdragen effekt framför motiv som rör på sig i samband med långa slutartider. Mer information om "synk på första och andra ridån" hittar du längre ner på sidan.

Varför blir det nästan alltid röda ögon på folk när jag använder blixten?
Röda ögon uppstår endast om blixten sitter för nära objektivet, som t ex inbyggda kamerablixtar oftast gör. Det som sker är att blixtljuset lyser i rak vinkel i förhållande till objektivet, rätt in i ögats inre som är rödfärgat pga ögats blodkärl, och den blodröda färgen reflekteras i sin tur tillbaka ut genom pupillen. Men ju längre ifrån objektivet blixten sitter, desto mindre risk för röda ögon blir det eftersom vinkeln mellan blixt och objektiv ökar. Detta problem undviker man enklast med en extern blixt. De flesta kameror har också rödaögon-reducering, och den vanligaste varianten är att kameran skickar ut en eller flera blixtar innan bilden tas för att pupillen ska minska i storlek, vilket leder till att det inte syns lika tydligt. Men den funktionen tar inte bort röda ögon helt, och det pulserande blixtljuset kan ofta upplevas som störande. Det skapar en viss fördröjning också. Det finns också kameramodeller (bl a vissa Nikon och Fujifilm) som har en mer avancerad rödaögonfunktion, där kameran känner av vad som är röda ögon och bildbehandlar den röda färgen på digital väg direkt i kameran (fungerar i regel endast för bilder tagna i JPEG).

Extern blixt
En extern kamerablixt är helt enkelt bättre än den inbyggda blixten på många sätt. Dels för att blixthuvudet kommer en längre bit ifrån objektivet, vilket minskar risken för röda ögon, och även för oönskad skuggbildning i nederkanten av bilden (vilket jag återkommer till längre ner på sidan). Med de flesta externa blixtar går det också att vinkla bort blixthuvudet från motivet, som innebär att man kan låta blixtljuset studsa mot tak eller väggar och därmed få ett naturligare ljus. Det finns också att köpa till en massa olika ljusformare till externa blixtar (mer om olika ljusformare lite längre ner på sidan).

flashheadw.jpg

Men kan jag använda en extern blixt till min kompaktkamera som saknar blixtsko?
Ja, det kan du faktiskt, åtminstone så länge kameran är försedd med en inbyggd blixt. Det du behöver skaffa i så fall är en så kallad slavblixt, en sådan utlöser exakt samtidigt som den inbyggda blixten. Den kan man antingen bara hålla i ena handen, eller montera på stativ, alternativt på en blixtskena som man fäster i kamerans stativgänga under kameran.

Det är extremt få blixtar idag som fungerar med alla kameror från alla tillverkare, men om man bara tänkt använda blixten som slavblixt har det ingen större betydelse vilket märke som blixten är avsedd för (så länge det handlar om standard slavfunktion, dvs icke-TTL-styrd). Hör av dig till oss ifall du är intresserad av en slavblixt (klicka här ->>)

Ljusformare
Det är också möjligt att använda någon sorts ljusformare på den externa blixten för att på ett enklare sätt skapa ett behagligare och mer naturligt blixtljus. För detta använder man i regel en bouncer, softbox eller ett blixtparaply. Man kan antingen välja att låta blixtljuset studsa indirekt mot ett vitt eller silverfärgat paraply, alternativt belysa motivet direkt genom en softbox eller bouncer. Indirekt ljus mot ex.vis ett paraply, ger i regel ett mjukare ljus eftersom ljuset har en tendens att studsa omkring mer mot omgivande väggar och tak. Medan t ex en softbox, som man oftast använder för direkt ljus (dvs blixten riktad mot motivet), ger ett mer kontrollerbart blixtljus, men samtidigt oftast också ett aningen hårdare ljus än indirekt ljus. Detta beror såklart på hur omgivningen ser ut i övrigt, finns det inget att studsa blixtljuset mot inom rimlig räckvidd så förlorar man lite vitsen med indirekt ljus.

Men vilken ljusformare man än väljer, så kommer man få ett behagligare blixtljus än om man bara riktar blixten "pang på" motivet utan någon slags ljusformare. Ifall du vill ha tips på vilken ljusformare som passar din blixt, hör gärna av dig till oss via e-mail eller telefon.

Mer information om softboxar hittar du här ->>

flashbox.jpg

Varför blir det mörkt i nederkanten av bilden när jag använder blixten?
Detta är ett mycket vanligt "problem" som många blixtanvändare stöter på, nämligen att det blir en skugga i nederkanten av bilden när man använder den inbyggda blixten (om vi tänker oss liggande bildformat). Detta beror på att det är objektivet i kombination med blixten som ger denna skugga. Men det beror inte på något fel på varken kameran, blixten eller objektivet. Det är helt enkelt bara objektivets fysiska storlek som orsakar skuggan, eftersom det i så fall sticker ut framför och längre ut än vad blixten gör. Detta avhjälper man ofta enkelt genom att antingen använda ett mycket kortare objektiv,(s.k. pancake-objektiv), eller en extern blixt där blixthvudet sitter högre upp ovanför objektivet, och gärna då med en ljusformare som t ex bouncer, softbox eller dylikt. Dessa ljusformare finns det en uppsjö av i olika storlekar och modeller, och vilken som helst är som tidigare nämnt bättre än ingen alls. Det finns även några få varianter som är avsedda för den vanligaste sortens inbyggda systemkamerablixtar, vilket också minimerar denna skuggbildning. Om du äger en kompaktkamera där blixten sitter snett ovanför objektivet, kan du enkelt skapa större spridning på blixtljuset genom att bara hålla en vit pappersbit framför blixten. Men tänk på att blixtglaset kan bli väldigt varmt, så håll det minst 1 cm ifrån blixten.

Blixt utomhus
Att använda blixt utomhus fungerar ofta bra också, och speciellt i motljussituationer där förgrunden har en tendens att bli för mörk och bakgrunden många gånger för ljus. Blixtljuset lättar nämligen upp skuggor inom sin räckvidd, men om slutartiderna blir för korta och bländaren för liten så orkar sällan blixten ge tillräckligt mycket ljus. Var heller inte rädd för att använda exponeringskompensation och blixtkompensation, det är funktioner som jag personligen använder väldigt flitigt. Vill du ha ljusare bild så drar du den mot plus, och mörkare bild mot minus. Man kan även kombinera dessa kompensationsfunktioner, som jag gjorde till bilden nedan.

_MG_10801w.JPG
Slutartid 1/160 sekund, bländare f/4, ISO 100. Brännvidd 138mm. Blixtexponeringskompensation inställd på minus 2/3-steg för att inte ge för starkt blixtljus, och exponeringskompensation inställd på plus 1/3-steg för att kompensera motljuset och den ljusa himlen i bakgrunden.

I bilderna nedan ser du vilken skillnad det kan göra med att använda blixt eller inte utomhus vid solnedgångar. Den vänstra bilden utan blixt och den högre med blixt, taget med en kompaktkamera med inbyggd blixt. Slutarautomatik med förvald bländare f/4, gav i detta fall en slutartid på 1/160 sekund på ISO 80. Blixtexponeringskompensation inställd på minus 2 hela steg, samt exponeringskompensation på minus 2/3 steg för att förstärka känslan av solnedgång och att bakgrunden skulle bli bara som en siluett. Kontrasten i kameran är också neddragen på lägsta möjliga för att jämna ut skillnaderna mellan ljust och mörkt.

flash10w.jpg

Fortsätt gärna läs nedan om du vill lära dig mer om lite mer avancerade blixtfunktioner.

HSS (High-speed-sync)
Ett problem som ofta kan uppstå vid blixtfotografering utomhus är att den kortast möjliga blixtsynktiden blir för lång, med följd av att bilderna blir överexponerade (för ljusa). Men det finns några knep man kan ta till för avhjälpa detta. Det första är att välja ett lägre ISO, och hjälper inte det kan man montera ett gråfilter (t ex ND8) på objektivet, (blända ner kraftigt bör man helst inte göra eftersom det stjäl blixtljus). Bästa alternativet är dock när funktion High-speed-sync finns att välja i blixten. HSS-funktionen innebär att man kan välja betydligt kortare slutartider ner till 1/8000 sekund (istället för den normala synktiden som brukar ligga runt 1/180 - 1/250 sekund).

HSS-funktionen fungerar som så att blixten ger en rad korta ljusinpulser genom hela exponeringsförloppet, och klarar därför av att belysa hela bildytan. Ifall man inte använder HSS, eller om kameran eller blixten inte är kompatibel med HSS, och ändå väljer en kortare slutartid än blixtens normala synktid (typ 1/180-1/250 sekund), då kommer kamerans slutare med i bild, och den brukar synas som en mörkare del eller kolsvart del i underkant eller överkant av bilden, och i värsta fall ge en helt svart bild. Inte så värst snyggt.

High-speed-sync ger dock reducerad blixteffekt eftersom blixtljuset avtar i takt med kortare slutartider än den normala synktiden. Men ljusförlusten går förstås att kompensera genom att välja en större bländaröppning, alternativt högre ISO, eller både och ifall det behövs.

Bilden nedan är tagen på en kortare slutartid än kamerans standard synktid, och därför med aktiverad blixt med HSS-funktion för att lätta upp åkarens skuggsida i motljuset. Blixtexponeringskompensation inställd på minus 1 steg, samt exponeringskompensation på plus 1 steg pga den ljusa himlen och solljuset.

bild2w.jpg

Synk på första eller andra ridån
Synk på första ridån innebär att blixten avfyras när slutaren öppnas, och synk på andra ridån innan ridåslutaren stängs. Alla kameror och blixtar är förinställda på första ridån, så andra ridån behöver man välja manuellt. Synk på andra ridån är en specialfunktion som man normalt använder vid blixtfotografering av rörliga motiv i samband med lite längre slutartider, för att skapa känslan av hög hastighet, som exempelvis en utförsåkare som kommer åkandes i hög fart. Ifall man tar bilden på första ridån kommer det att bildas en diffus och utdragen kontur framför utförsåkaren, vilket upplevs som att man åker baklänges. Med andra ridån bildas konturen istället bakom åkaren, vilket ger en mer rättvis känsla av att man åker framåt.

Kortfattad kom-ihåg-lista för bättre blixtbilder!
1: Ställ in kameran på manuell exponering (M) eller bländarautomatik/slutarförval (S/TV)
2: Välj en slutartid runt 1/10-1/30 sekund och/eller objektivets största bländaröppning (dvs lägst tal)
3: Ställ in ISO runt 100-800 (beroende på kamera/objektiv och ljussituation)
4: Använd helst funktionen för blixtkompensation, ca minus 1-2 steg för direkt blixtljus (för indirekt blixtljus får man prova sig fram)
5: Ifall blixthuvudet går att vinkla, rikta blixtljuset i vitt tak eller ljus vägg, i ca 45 grader uppåt eller åt sidan
6: Använd gärna en ljusformare typ bouncer, softbox, paraply för att få ett behagligare blixtljus

Hoppas du nu fått lite inspiration till att använda blixten oftare, och lycka till med din blixtfotografering!

Ps, glöm inte att blixtljuset i bilden styr man med hjälp av bländaren, ISO-talet och blixtkompensationen. Slutartiden och den vanliga exponeringskompensationen används bara för att exponera efter det befintliga omgivande ljuset, och påverkar inte blixtljuset nämnvärt (bortsett från när HSS-används).

Text och bild © Mats 2018-12-21.

mylin1.jpg

Tycker vi avslutar med en porträttbild som är tagen med en helt annan sorts blixtar, nämnligen med hjälp av 3 st studioblixtar med stora softboxar som var placerade både framför och bakom motivet. Blänket i ögonen som påminner om ett stort fönster, kommer från blixt med en 150 cm rektangulär softbox. Blev du nu intresserad av att skaffa studiblixtar? Klicka här ->>

_MG_6719w.jpg