Gråfilterstyrka, så väljer du rätt ND-filter

Vad betyder egentligen ND8? Hur många bländarsteg motsvarar det, och hur mycket längre slutartid behöver du när du använder ett gråfilter? Olika tillverkare använder ibland olika beteckningar för sina ND-filter, vilket kan göra det svårt att jämföra filterstyrkor. Här förklarar vi hur beteckningarna fungerar, hur mycket ljus filtren släpper igenom och vilket ND-filter som passar bäst för olika typer av fotografering. Med vår tabell och ND-kalkylator kan du dessutom räkna ut rätt slutartid.

Vad betyder ND8, ND64 och ND1000?

Gråfilter finns i en mängd olika styrkor och beteckningarna är inte alltid helt logiska. Ett filter kan heta ND8, ND0,9 eller ND 3 stop, och ändå handla om precis samma ljusdämpning. Det blir inte bättre av att tillverkarna ibland använder olika sätt att ange filterstyrkan. Vi ska försöka reda ut begreppen och visa vilket filter du behöver till olika typer av bilder.

Vad är ett gråfilter?

Ett gråfilter, även kallat ND-filter, är helt enkelt ett mörkt filter som minskar mängden ljus som kommer in genom objektivet. ND står för Neutral Density, vilket innebär att filtret ska minska ljuset utan att förändra färgerna. I praktiken är inte alla filter helt färgneutrala, men ett bra gråfilter ska ge så lite färgstick som möjligt. Varför vill man då minska mängden ljus? Jo, framför allt för att kunna använda längre slutartider eller större bländaröppningar än vad ljuset annars tillåter.

Vill du exempelvis få ett vattenfall att se mjukt och nästan dimmigt ut behöver du en relativt lång slutartid. I starkt dagsljus kan det vara omöjligt att få tillräckligt lång exponering utan att bilden blir överexponerad. Med ett kraftigt gråfilter kan du förlänga slutartiden från exempelvis 1/125 sekund till 8 sekunder. Gråfilter är också användbara när du vill fotografera porträtt med stor bländaröppning i starkt solljus. Har du ett objektiv med ljusstyrka f/1,2 eller f/1,4 kan du ibland behöva minska ljuset för att kamerans kortaste slutartid ska räcka till.

Vad betyder de olika ND-beteckningarna?

Här kan det bli lite rörigt. Vissa tillverkare anger hur många gånger filtret minskar ljusmängden, medan andra använder optisk densitet eller helt enkelt antalet bländarsteg.

Ett ND8 släpper igenom en åttondel av ljuset, vilket motsvarar tre bländarsteg. Det betyder att du kan använda en åtta gånger längre slutartid med samma ISO och bländare.

Ett ND64 släpper igenom en sextiofjärdedel av ljuset och motsvarar sex bländarsteg. ND1000 släpper bara igenom en tusendel av ljuset och motsvarar nästan tio bländarsteg.

Sedan finns beteckningar som ND0,9, ND1,8 och ND3,0. Dessa anger optisk densitet, vilket är ett annat sätt att beskriva samma sak. ND0,9 motsvarar ungefär ND8, ND1,8 motsvarar ungefär ND64 och ND3,0 motsvarar ND1000.

Som om detta inte vore tillräckligt kan ND3 betyda olika saker beroende på vilket beteckningssystem tillverkaren använder. Därför är det säkrast att kontrollera hur många bländarsteg filtret faktiskt minskar ljuset med.

Tabell över gråfilterstyrkor

Här ser du hur de vanligaste filterstyrkorna förhåller sig till varandra. Tabellen visar både filterfaktor, optisk densitet, antal bländarsteg och hur mycket ljus som passerar genom filtret.

 

Filterfaktor Optisk densitet (ca) Steg Ljus som passerar
ND2 0,30 1 50 %
ND4 0,60 2 25 %
ND8 0,90 3 12,5 %
ND16 1,20 4 6,25 %
ND32 1,51 5 3,125 %
ND64 1,81 6 1,5625 %
ND128 2,11 7 0,78125 %
ND256 2,41 8 0,390625 %
ND512 2,71 9 0,1953125 %
ND1000 3,00 cirka 10 0,1 %
ND1024 3,01 10 0,09765625 %
ND32000 4,51 cirka 15 0,003125 %

Värdena är matematiskt beräknade utifrån angiven filterfaktor, med avrundning av optisk densitet. Tabellen gäller när ND-talet avser filterfaktor. En liten detalj som kan vara bra att känna till är att ND1000 och ND1024 inte är exakt samma sak. ND1024 motsvarar exakt tio bländarsteg medan ND1000 ligger mycket nära. Skillnaden är så liten att den normalt saknar praktisk betydelse vid fotografering.

Vilken gråfilterstyrka ska man välja?

Det beror förstås på vad du vill fotografera.

ND4 och ND8 är ganska svaga filter som framför allt är användbara när du vill fotografera med stor bländaröppning i starkt ljus. Ett ND8 kan exempelvis hjälpa dig att använda f/1,4 även när solen skiner ordentligt.

ND16 och ND32 är ett mellanting. De ger möjlighet till lite längre slutartider och kan fungera bra när du vill få en viss rörelseoskärpa i vatten eller människor utan att exponeringen blir väldigt lång.

ND64 är ett mycket användbart filter för landskapsfotografering. Det minskar ljuset med sex steg och ger ofta lagom långa exponeringar för rinnande vatten och vattenfall. Om du exempelvis har 1/125 sekund utan filter får du ungefär 1/2 sekund med ND64.

ND1000 är ett av de mest populära filtren för långa exponeringar i dagsljus. Med nästan tio stegs ljusdämpning kan du få en slutartid på flera sekunder även mitt på dagen. Det fungerar mycket bra när du vill få vattenytor att bli alldeles släta eller moln att bilda långa svep över himlen.

Sedan finns ännu kraftigare filter, som ND32000, som minskar ljuset med ungefär 15 steg. De är användbara när du vill ha riktigt långa exponeringar trots att det är ljust ute. Däremot kräver de lite mer tålamod eftersom det kan bli svårt att både se motivet och fokusera genom ett så mörkt filter.

Det finns ingen filterstyrka som alltid är bäst. Ett ND1000 är exempelvis alldeles för kraftigt om du bara vill förlänga slutartiden lite grann. Och ett ND8 hjälper inte särskilt mycket om du vill göra en exponering på en halv minut mitt på dagen.

Hur räknar man ut slutartiden?

I praktiken så behöver du inte fundera på att räkna ut slutartiden då exponeringen ändå blir rätt när du skruvar på filtret på kameran. Vill du planera en fotografering och vill veta i förväg så är det egentligen ganska enkelt. Du tar slutartiden utan filter och multiplicerar den med filtrets ljusdämpningsfaktor.

Har du exempelvis 1/125 sekund utan filter och monterar ett ND1000 blir den nya slutartiden 8 sekunder. Med ett ND64 blir den ungefär en halv sekund och med ND8 blir den ungefär 1/15 sekund. Detta förutsätter förstås att du behåller samma ISO och bländare.

Välj din uppmätta slutartid utan filter och ditt ND-filter. Kalkylatorn förutsätter att du behåller samma bländare och ISO.

Beräkna exponering med ND-filter

Ny beräknad slutartid8 sekunderExponeringstiden blir 1 000 gånger längre.

 

Kalkylatorn är särskilt användbar när du fotograferar med riktigt kraftiga filter. Det är inte alltid så lätt att räkna i huvudet när en exponering på 1/30 sekund plötsligt ska bli över en halv minut.

Variabla gråfilter

Det finns också variabla ND-filter där du kan ändra styrkan genom att vrida på filterringen. De är framför allt praktiska vid videofilmning eftersom du snabbt kan anpassa ljusdämpningen efter ljuset utan att behöva byta filter. De flesta variabla gråfilter bygger på två polariserande element. En nackdel är att de ibland kan ge ojämn ljusdämpning eller ett mörkt kors i bilden, särskilt med vidvinkelobjektiv och när filtret vrids mot sin kraftigaste inställning.

Det är därför klokt att välja ett bra filter och inte försöka använda större ljusdämpning än vad filtret är avsett för. Vid videofilmning är ND-filter mycket användbara. Filmar du exempelvis med 25 bilder per sekund vill du ofta använda en slutartid runt 1/50 sekund för att få en naturlig rörelseoskärpa. I starkt solljus kan det vara svårt utan gråfilter, särskilt om du samtidigt vill ha stor bländaröppning.

Några saker att tänka på

Alla gråfilter är inte lika bra. Billigare filter kan ge färgstick, försämrad skärpa eller reflexer, och skillnaderna märks ofta tydligare med kraftigare filter. Tänk också på att filter kan orsaka vinjettering, framför allt om du använder vidvinkelobjektiv och monterar flera filter ovanpå varandra. Det går att kombinera gråfilter, men varje extra filter innebär ytterligare glasytor och en viss risk för reflexer.

När du använder ND1000 eller ännu kraftigare filter rekommenderar vi stativ. Börja gärna med att komponera bilden och ställa skärpan innan du monterar filtret. Det kan vara svårt för kameran att fokusera genom ett riktigt mörkt filter. Mät sedan exponeringen utan filter och räkna ut den nya slutartiden med hjälp av tabellen eller kalkylatorn. Ta en provbild och kontrollera histogrammet. Vid långa exponeringar kan du även behöva se till att inget ströljus kommer in genom sökaren eller andra öppningar.

Har du aldrig provat långa exponeringar med gråfilter tycker vi att du ska göra det. Ett vanligt vattenfall, en sjö eller en kuststräcka kan få ett helt annat utseende när du börjar använda slutartider på flera sekunder. Vi rekommenderar framför allt ND64 och ND1000 för den som vill börja experimentera med långa exponeringar. De kompletterar varandra bra och ger ganska stora möjligheter att påverka hur rörelse återges i bilden.