Vad är vinjettering?

Så ser vinjettering ut före och efter korrigering

Här visar vi ett exempel på hur vinjettering kan påverka en bild:

Genom att ljusa upp bildens ytterområden går det att få en betydligt jämnare exponering över hela bilden:

Om du gillar bilden med vinjetterna bättre så är det inget fel på dig utan det är många som gillar vinjettering, och då även i många olika typer av motiv. Bäst är att ha ett objektiv som är välkorrigerat och inte vinjetter alltför mycket, då är det lätt att få bort vinjetteringen, och det är lika lätt att öka effekten av vinjettering om du så önskar.

Därför blir bildens hörn mörkare

Har du någon gång tagit en bild och upptäckt att hörnen är mörkare än mitten? Då har du förmodligen stött på vinjettering, en mycket vanlig optisk "egenskap" hos kameraobjektiv. Vinjettering märks särskilt tydligt på bilder med jämna, ljusa ytor, exempelvis en blå himmel, en vit vägg eller ett snötäckt landskap. Fenomenet förekommer hos både äldre och moderna objektiv. I vissa situationer kan det upplevas som störande, medan det i andra fall faktiskt kan förbättra bildens uttryck.

Vad är vinjettering inom fotografering?

Vinjettering innebär att ljusstyrkan gradvis avtar från bildens centrum mot kanterna och hörnen. Resultatet blir att bildens ytterområden blir mörkare än mitten, trots att motivet i verkligheten är jämnt belyst. Fenomenet kallas vignetting på engelska och kan uppstå av flera olika orsaker. Den vanligaste typen är optisk vinjettering, som beror på objektivets konstruktion. Men det finns också naturligt ljusavfall och mekanisk vinjettering. Vinjettering ska inte förväxlas med oskärpa. Den påverkar framför allt hur ljust objektivet återger olika delar av bildytan, inte nödvändigtvis detaljskärpan.

Varför uppstår vinjettering?

För att förstå vinjettering behöver vi titta på hur ljuset passerar genom objektivet. När ljus från motivets centrum passerar genom objektivet kan det ofta utnyttja en större del av den tillgängliga ljusöppningen. Ljus som kommer från snedare vinklar, och som ska återge motivets ytterområden, kan däremot delvis begränsas av objektivets linselement, fattningar eller andra delar av konstruktionen. Därmed kan mindre ljus nå sensorn i bildens kanter och hörn än i mitten. Men vinjettering kan också uppstå genom geometriska förhållanden, även när inga delar av objektivet direkt skymmer ljuset. Det är därför man brukar skilja mellan flera typer av vinjettering.

1. Optisk vinjettering

Optisk vinjetteringuppstår när ljusknippen från punkter utanför bildens centrum delvis begränsas av objektivets konstruktion. Sett från sneda vinklar kan objektivets effektiva ljusöppning bli mindre. Det innebär att mindre ljus når sensorn längre ut mot bildens kanter. Optisk vinjettering är ofta tydligast vid objektivets största bländaröppning. Ljusstarka objektiv, exempelvis f/1,2, f/1,4 och f/1,8, kan därför ha relativt kraftig vinjettering vid full öppning. När du bländar ner begränsas ljusknippet även i centrum, vilket ofta gör att skillnaden mellan mitten och hörnen minskar. Ett objektiv som vinjetterar kraftigt vid f/1,4 kan exempelvis få en betydligt jämnare ljusfördelning vid f/2,8 eller f/4. Hur mycket förbättringen blir varierar mellan olika objektiv.

2. Naturlig vinjettering – ljusavfall mot hörnen

Naturlig vinjettering, även kallad naturligt ljusavfall, uppstår på grund av ljusets geometri och hur snett infallande ljus projiceras på bildplanet. Fenomenet brukar i förenklade optiska modeller beskrivas med den så kallade cosinus-fjärde-lagen. Den innebär att belysningen kan avta kraftigt när vinkeln från objektivets optiska axel ökar. För fotografer innebär detta att även ett objektiv som inte har några uppenbara mekaniska begränsningar kan visa ett visst ljusavfall mot bildens hörn. Det naturliga ljusavfallet är särskilt intressant hos vidvinkelobjektiv, där ljuset från bildens ytterområden kommer från stora vinklar. Moderna objektiv kan konstrueras för att minska effekten, men naturligt ljusavfall försvinner inte automatiskt bara för att man bländar ner.

3. Mekanisk vinjettering

Mekanisk vinjettering uppstår när något fysiskt skymmer en del av ljuset på väg genom objektivet.

Det kan exempelvis bero på:

• Ett motljusskydd som inte passar objektivet.

• Ett motljusskydd som monterats felaktigt.

• Flera filter som staplats på varandra.

• Ett alltför tjockt filter på ett vidvinkelobjektiv.

• En adapter eller annan tillbehörsdel som begränsar ljusöppningen.

Mekanisk vinjettering skiljer sig ofta från vanlig optisk vinjettering genom att mörkret kan få en tydligare och mer abrupt avgränsning. Ibland blir bildhörnen nästan helt svarta. Problemet kan ofta lösas genom att ta bort eller byta det tillbehör som skymmer ljuset. Om ett objektiv är konstruerat för en mindre sensor än kamerans kan också bildcirkelns begränsning ge kraftigt mörka kanter.

Hur ser vinjettering ut på ett fotografi?

Det enklaste sättet att upptäcka vinjettering är att fotografera en jämnt belyst yta. En klarblå himmel eller en ljus vägg är ofta ett bra testmotiv. När du granskar bilden kan du se hur ljusstyrkan gradvis minskar mot kanterna. Vinjettering anges ofta i exponeringssteg, även kallade EV eller bländarsteg. Om ett objektiv har en vinjettering på två steg i hörnen innebär det att hörnen får ungefär en fjärdedel så mycket ljus som bildens centrum, förutsatt att motivet är jämnt belyst. Skillnaden kan vara mycket tydlig på en jämn himmel men betydligt svårare att upptäcka på en bild med många olika ljusa och mörka detaljer.

Varför vinjetterar vissa objektiv mer än andra?

Graden av vinjettering påverkas av objektivets optiska och mekaniska konstruktion. Några faktorer som kan ha betydelse är:

Bländaröppningen: Ljusstarka objektiv kan uppvisa tydligt ljusavfall vid sina största bländare.
Brännvidden och bildvinkeln: Vidvinkelobjektiv kan vara särskilt utmanande att konstruera med jämn ljusfördelning.
Linselementens storlek och placering: Objektivets inre konstruktion påverkar hur mycket ljus som når sensorns ytterområden.
Sensorns storlek: Ett objektiv kan ge olika mycket synlig vinjettering beroende på hur stor del av dess bildcirkel som används.

Även objektiv som är mycket skarpa och välkorrigerade för andra optiska fel kan ha tydlig vinjettering. Det betyder alltså inte automatiskt att ett objektiv är dåligt.

Varför minskar vinjettering när man bländar ner?

När du bländar ner begränsas den effektiva ljusöppningen. Det gör att skillnaden mellan hur mycket ljus som passerar i centrum och längre ut i bildfältet ofta blir mindre. Därför minskar den optiska vinjetteringen vanligtvis när objektivet bländas ner. Men effekten varierar mellan olika konstruktioner, och det naturliga ljusavfallet behöver inte minska på samma sätt. Det är alltså inte säkert att all vinjettering försvinner även om du använder en mycket liten bländare.

Hur korrigerar man vinjettering i kameran?

Många moderna digitalkameror har inbyggd korrigering för vinjettering. Funktionen kan exempelvis heta periferibelysningskorrigering, skuggkompensation eller något liknande beroende på kameratillverkare. När korrigeringen är aktiverad kan kameran kompensera för objektivets ljusavfall genom att ljusa upp bildens kanter och hörn. På många kameror används objektivprofiler för att bestämma hur kraftig korrigeringen ska vara. Det är värt att känna till att korrigeringen kan fungera olika för JPEG och RAW. I en JPEG kan korrigeringen bakas in direkt i bilden, medan RAW-filen ofta innehåller information som ett kompatibelt bildredigeringsprogram kan använda för att tillämpa motsvarande korrigering.

Hur tar man bort vinjettering i Lightroom eller Photoshop?

Vinjettering är ett av de optiska fenomen som normalt är enklast att korrigera i efterhand. I Adobe Lightroom Classic och Adobe Camera Raw kan du använda objektivkorrigeringar för att kompensera för ljusavfallet. Om det finns en objektivprofil kan programmet automatiskt anpassa korrigeringen till objektivets egenskaper. Du kan också justera vinjetteringen manuellt. Det är ofta ganska enkelt att få en jämn ljusstyrka över bilden, särskilt om vinjetteringen inte är alltför kraftig.

Finns det några nackdelar med vinjetteringskorrigering?

Ja, och det är något som är lätt att missa. När du ljusar upp ett mörkt bildhörn förstärker du inte bara bildsignalen, utan även det brus som finns där. Om ett objektiv vinjetterar två exponeringssteg måste hörnen ljusas upp motsvarande två steg för att få samma ljusstyrka som centrum. Det kan göra att hörnen får mer synligt brus och ibland något sämre färgåtergivning. Vid fotografering i starkt dagsljus är detta ofta ett litet problem. Vid exempelvis astrofotografering, där man fotograferar med stora bländaröppningar och svagt ljus, kan det däremot ha större betydelse.

Vinjettering vid astrofotografering

Vid astrofotografering använder man ofta objektivets största eller nästan största bländaröppning för att samla så mycket ljus som möjligt. Det är samtidigt vid dessa bländare som många objektiv har sin kraftigaste optiska vinjettering. Resultatet kan bli att stjärnhimlen återges mörkare mot bildens kanter och hörn. Vinjetteringen kan korrigeras vid bildbehandlingen, men korrigeringen kan göra bruset mer framträdande i de områden som fått minst ljus. Därför är låg vinjettering en intressant egenskap när man väljer objektiv för astrofotografering. För mer avancerad astrofotografering kan man också använda så kallade flatbilder för att kalibrera bort ojämn ljusfördelning i bildfältet.

Kan vinjettering vara något positivt?

Absolut. Även om vinjettering ofta betraktas som ett optiskt fel kan den också användas som en medveten fotografisk effekt. När bildens kanter blir mörkare dras betraktarens uppmärksamhet naturligt mot de ljusare delarna av bilden. Det kan vara särskilt användbart vid exempelvis porträttfotografering, där huvudmotivet ofta är placerat nära bildens centrum. Många fotografer lägger därför till vinjettering i efterbehandlingen för att förstärka bildens uttryck. Effekten bör dock användas med viss eftertanke. Om vinjetteringen blir för kraftig kan den kännas onaturlig och dra uppmärksamheten från motivet. Det finns alltså ingen anledning att alltid korrigera bort vinjettering. Ibland bidrar den till just den bildkänsla man vill skapa.

Hur testar man ett objektiv för vinjettering?

Vill du undersöka hur mycket ett objektiv vinjetterar kan du göra ett enkelt test. Fotografera en jämnt belyst yta, exempelvis en klar himmel, och se till att ljuset är så jämnt som möjligt. Stäng av eventuell automatisk vinjetteringskorrigering. Ta sedan flera bilder med olika bländaröppningar, från objektivets största bländare till exempelvis f/8. Jämför hur ljusstyrkan förändras från centrum mot hörnen. Om du använder ett zoomobjektiv kan det också vara intressant att göra testet vid flera brännvidder, eftersom graden av vinjettering ofta varierar genom zoomområdet.

Sammanfattning, vad behöver du veta om vinjettering?

Vinjettering innebär att bildens kanter och hörn återges mörkare än mitten. Fenomenet kan bero på objektivets optiska konstruktion, naturligt ljusavfall eller mekaniska begränsningar. Optisk vinjettering minskar ofta när du bländar ner och går vanligtvis att korrigera i kameran eller vid efterbehandling. Vid fotografering i svagt ljus är det dock viktigt att komma ihåg att korrigeringen också kan öka det synliga bruset i bildens hörn. Vinjettering behöver inte alltid vara negativt. I vissa situationer kan den bidra till ett vackrare bilduttryck och framhäva motivet. Många fotografer lägger till vinjettering i en bild Sör att det kan ge ett ökat fokus på huvudmotivet.