Timelapse, så gör du en film med intervallfotografering

Intervallfotografering är ett väldigt intressant sätt att skildra en händelse som sker under en längre tid. Genom att ta stillbilder med jämna intervaller och sedan spela upp dem med en högre bildfrekvens så kan du skildra längre händelser på mycket kort tid.

Om din kamera inte stöder timelapse eller om du vill utöka funktionen så kan du använda en fjärrkontroll med intervallfunktion.

Hör av dig till oss ifall du funderar över vilken fjärrkontroll med intervall-funktion som passar till din kamera.

Vad är timelapse?

Timelapse är en fotografisk teknik där en serie stillbilder tas med jämna mellanrum och sedan spelas upp med en betydligt högre bildfrekvens än den ursprungliga fotograferingsfrekvensen.

Om du exempelvis tar en bild var femte sekund och sedan spelar upp bilderna med 25 bilder per sekund kommer händelserna att visas 125 gånger snabbare än i verkligheten.

Tekniken används för att visa långsamma förändringar som annars kan vara svåra att uppfatta.

Det kan handla om moln som rör sig, stjärnor på natthimlen, växter som växer, byggprojekt eller hur människor rör sig genom en stad.

Timelapse används både av hobbyfotografer och inom professionell filmproduktion.

Vad är skillnaden mellan timelapse och vanlig video?

När du spelar in vanlig video registrerar kameran normalt många bilder varje sekund, exempelvis 25, 30 eller 60 bilder per sekund.

Vid intervallfotografering tar kameran istället en bild med betydligt längre mellanrum, exempelvis varannan, var femte eller var trettionde sekund.

När dessa stillbilder spelas upp som en video ser händelserna ut att gå mycket snabbare.

En viktig fördel med att fotografera timelapse som enskilda stillbilder är att de ofta har betydligt högre upplösning än vanlig videoinspelning.

Det ger stora möjligheter att beskära bilden, korrigera perspektivet eller skapa digitala kamerarörelser i efterhand.

Men många moderna kameror kan också skapa en färdig timelapse-video direkt i kameran, utan att du själv behöver sammanfoga bilderna.

Vad behöver man för att fotografera timelapse?

Du behöver egentligen inte särskilt mycket utrustning för att komma igång.

Kamera

Många moderna systemkameror har en inbyggd intervallfunktion som automatiskt tar bilder med ett förinställt tidsintervall.

Funktionen kan heta exempelvis intervallfotografering, Interval Timer Shooting eller Timelapse.

Vissa kameror kan dessutom skapa en färdig film direkt.

Stativ

Ett stabilt stativ är nästan alltid nödvändigt om du vill att kameran ska stå på samma plats under hela inspelningen.

Även små kamerarörelser kan bli tydliga när hundratals bilder spelas upp efter varandra.

Intervallutlösare

Om kameran saknar inbyggd intervallfotografering kan du använda en extern intervallutlösare, även kallad intervalometer.

Det är en fjärrutlösare som automatiskt tar bilder vid de intervall du ställer in.

Kontrollera att den är kompatibel med din kamera.

Minneskort och strömförsörjning

En längre timelapse kan bestå av hundratals eller tusentals fotografier.

Du behöver därför tillräckligt med lagringsutrymme och ett batteri som räcker under hela inspelningen.

För särskilt långa sekvenser kan extern strömförsörjning vara mycket användbar.

Så gör du din första timelapse – steg för steg

Det är enklare än du kanske tror.

1. Välj ett motiv där något förändras över tid, exempelvis moln som rör sig över ett landskap.

2. Placera kameran på ett stabilt stativ.

3. Komponera bilden och kontrollera att stativet står säkert.

4. Välj en lämplig bländare, slutartid och ISO.

5. Ställ in fokus och lås den så att kameran inte fokuserar om mellan bilderna.

6. Välj en fast vitbalans.

7. Aktivera kamerans intervallfunktion.

8. Börja med exempelvis en bild var femte sekund.

9. Låt kameran fotografera i omkring 20 minuter.

10. Sammanfoga bilderna till en film med exempelvis 25 bilder per sekund.

Om du tar ungefär 240 bilder under dessa 20 minuter får du en färdig film som är cirka 9,6 sekunder lång.

Det här är en bra första övning som passar utmärkt för rörliga moln.

Vilket intervall ska man använda för timelapse?

Intervallet avgör hur mycket tid som passerar mellan varje bild.

Ett kort intervall passar motiv med relativt snabba förändringar.

Ett längre intervall passar händelser som utvecklas långsamt.

Det finns ingen inställning som är perfekt för alla motiv, men följande tabell ger bra utgångspunkter.

Tabell – rekommenderade intervall för olika motiv

Motiv	Förslag på intervall	Kommentar
Människor på en gata	1–2 sekunder	Ger relativt mjuk rörelse
Trafik	1–3 sekunder	Anpassa efter fordonens hastighet
Snabbt rörliga moln	2–5 sekunder	Bra för dramatiska himlar
Långsamma moln	5–10 sekunder	Passar lugnare molnrörelser
Solnedgång	5–15 sekunder	Kräver kontroll av förändrat ljus
Skuggor som rör sig	10–30 sekunder	Visar långsamma ljusförändringar
Stjärnhimmel	15–40 sekunder	Anpassa till exponeringstid och motiv
Byggarbete	30–120 sekunder	Beror på aktivitet och total tid
Växter som växer	Minuter till timmar	Kräver lång inspelningsperiod

Värdena är exempel, inte fasta regler. Det bästa intervallet påverkas av motivets rörelsehastighet, kompositionen och hur snabbt du vill att händelserna ska återges.

Vid mycket långa sekvenser kan du behöva ett intervall på flera minuter eller mer.

Hur räknar man ut antalet bilder för en timelapse?

För att beräkna antalet bilder behöver du känna till hur lång den färdiga filmen ska vara och vilken bildfrekvens du vill använda.

Formeln är:

Antal bilder = önskad filmlängd i sekunder × bilder per sekund

Om du vill skapa en film på tio sekunder med 25 bilder per sekund behöver du:

10 × 25 = 250 bilder.

Vill du istället ha en film på 20 sekunder med samma bildfrekvens behöver du 500 bilder.

Hur lång tid tar fotograferingen?

Du kan också räkna ut hur länge kameran behöver fotografera.

En enkel uppskattning är:

Fotograferingstid ≈ antal bilder × intervall

Om du vill ta 250 bilder med fem sekunders intervall blir fotograferingstiden ungefär 1 250 sekunder.

Det motsvarar cirka 20 minuter och 50 sekunder.

Exakt tid från första till sista exponeringen blir 249 × 5 sekunder, alltså 20 minuter och 45 sekunder, om intervallet räknas mellan exponeringarnas startpunkter.

Skillnaden är liten för många praktiska användningar men bra att känna till.

Tabell – hur länge behöver du fotografera?

Här ser du exempel på hur lång tid det tar att samla 250 bilder, vilket ger tio sekunders film vid 25 bilder per sekund.
 

Intervall	Ungefärlig fotograferingstid	Färdig film vid 25 fps
1 sekund	4 min 10 sek	10 sekunder
2 sekunder	8 min 20 sek	10 sekunder
3 sekunder	12 min 30 sek	10 sekunder
5 sekunder	20 min 50 sek	10 sekunder
10 sekunder	41 min 40 sek	10 sekunder
15 sekunder	1 tim 2 min 30 sek	10 sekunder
30 sekunder	2 tim 5 min	10 sekunder
60 sekunder	4 tim 10 min	10 sekunder

Tiderna är avrundade planeringstider beräknade som 250 gånger intervallet. Den faktiska tiden från första till sista bilden är ett intervall kortare.

Vilken bildfrekvens ska man använda?

Den färdiga timelapse-filmen kan exempelvis spelas upp med 24, 25, 30 eller 60 bilder per sekund.

25 bilder per sekund är ett praktiskt val för många svenska videoprojekt.

24 bilder per sekund används också ofta i filmproduktion.

30 bilder per sekund är vanligt i många digitala videomiljöer.

Vilken bildfrekvens du väljer påverkar hur många fotografier du behöver för en viss filmlängd.

Om du vill skapa tio sekunders video behöver du 240 bilder vid 24 fps, 250 bilder vid 25 fps eller 300 bilder vid 30 fps.

Vilka kamerainställningar är bäst för timelapse?

För en jämn och snygg timelapse är konsekventa kamerainställningar mycket viktiga.

Om kameran automatiskt ändrar exponering, fokus eller vitbalans mellan bilderna kan resultatet bli ojämnt.

Använd manuell exponering

Vid motiv där ljuset är relativt konstant är manuellt exponeringsläge ofta det bästa valet.

Då behåller du samma bländare, slutartid och ISO under hela bildserien.

Det minskar risken för plötsliga ljusstyrkeförändringar.

Om du däremot fotograferar en solnedgång eller en övergång från dag till natt kan exponeringen behöva förändras gradvis under inspelningen.

Ställ in en fast vitbalans

Automatisk vitbalans kan ibland göra små förändringar mellan bilderna.

När fotografierna sedan spelas upp som en film kan sådana förändringar bli tydliga.

Därför är en fast Kelvin-inställning eller annan fast vitbalans ofta att föredra.

Använd manuell fokus

Om autofokusen aktiveras inför varje exponering finns risk att fokus flyttas något mellan bilderna.

Det kan göra att den färdiga filmen ser ut att pulsera eller hoppa.

Fokusera därför noggrant innan fotograferingen börjar och använd sedan manuell fokus eller annan metod som säkert låser fokus.

Kontrollera bildstabiliseringen

När kameran står stadigt på ett stativ kan det i vissa situationer vara lämpligt att stänga av bildstabiliseringen.

Men moderna stabiliseringssystem beter sig olika, och vissa känner automatiskt av stativanvändning.

Följ därför kamerans och objektivets rekommendationer.

Fotografera gärna i RAW

RAW-format ger större möjligheter att justera exponering, vitbalans och färger i efterhand.

Det kan vara särskilt användbart när du fotograferar solnedgångar, stjärnhimmel eller motiv med stora ljusskillnader.

Nackdelen är att filerna tar större plats och kan kräva mer efterbehandling.

JPEG fungerar också bra, särskilt om du vill ha ett enkelt och snabbt arbetsflöde.

Hur lång slutartid ska man använda vid timelapse?

Slutartiden påverkar hur mycket rörelseoskärpa varje enskild bild får.

Om du använder mycket korta slutartider kan rörliga objekt bli helt skarpa i varje bild.

När bilderna sedan spelas upp kan rörelserna se ryckiga ut.

Om du använder längre slutartider får rörliga motiv mer rörelseoskärpa.

Det kan göra att den färdiga filmen känns mjukare och mer naturlig.

180-gradersregeln vid timelapse

Inom filmproduktion används ofta en princip som kallas 180-gradersregeln för slutartid.

För timelapse kan du använda en liknande utgångspunkt:

Slutartid ≈ halva fotograferingsintervallet

Om du fotograferar var fjärde sekund kan du alltså prova en slutartid kring två sekunder.

Om du fotograferar var tionde sekund kan du prova fem sekunders exponering.

Det är dock ingen regel som alltid måste följas.

Stjärnhimmel, snabba rörelser, kraftigt dagsljus och konstnärliga effekter kan kräva helt andra slutartider.

Dessutom måste kameran hinna avsluta exponeringen och vara redo för nästa bild innan nästa intervall börjar.

Varför använder man ND-filter vid timelapse?

I starkt dagsljus kan det vara svårt att använda långa slutartider utan att bilden blir överexponerad.

Ett ND-filter, eller gråfilter, minskar mängden ljus som når sensorn.

Det gör att du kan använda längre exponeringstider även när det är ljust ute.

Ett ND-filter kan därför vara mycket användbart när du fotograferar exempelvis trafik, människor eller moln och vill skapa mjukare rörelser.

Men det behövs inte alltid.

För vissa motiv kan kort slutartid vara ett medvetet estetiskt val.

Varför flimrar min timelapse?

Ett vanligt problem vid timelapse är att ljusstyrkan varierar från bild till bild.

Det kallas ofta timelapse flicker.

Resultatet kan se ut som ett svagt blinkande eller pulserande ljus när bilderna spelas upp.

Problemet kan ha flera orsaker.

Automatisk exponering

Om kameran mäter ljuset inför varje bild kan den göra små justeringar av slutartid, bländare eller ISO.

Det kan ge synliga hopp i ljusstyrkan.

Små variationer i bländaren

På vissa objektiv kan bländarmekanismen öppna och stänga med mycket små variationer mellan exponeringarna.

Även om samma bländarvärde används kan det orsaka skillnader i ljusmängd.

Förändrade ljusförhållanden

Moln som passerar framför solen kan skapa snabba ljusförändringar.

Det är naturliga variationer i motivet, men de kan bli mycket tydliga i en timelapse.

Konstgjord belysning

LED-lampor, lysrör och andra ljuskällor kan ge variationer beroende på hur deras ljus varierar över tid och hur exponeringarna sammanfaller med variationerna.

Hur undviker man flicker i timelapse?

För motiv med stabilt ljus är det ofta en bra utgångspunkt att använda manuell exponering, fast ISO, fast vitbalans och låst fokus.

Du kan också kontrollera om kameran har funktioner som minskar variationer mellan intervallbilder.

Om du använder objektiv där bländaren varierar något mellan exponeringar kan ett annat objektiv eller en annan bländarinställning ibland hjälpa.

I efterbehandlingen finns dessutom program och funktioner för att jämna ut ljusstyrkan mellan bilderna.

Detta brukar kallas deflicker.

Om du fotograferar från dag till natt bör du däremot inte försöka behålla exakt samma exponering under hela förloppet. Då behöver exponeringen ofta anpassas gradvis efter det förändrade ljuset.

Vad är Holy Grail Timelapse?

Holy Grail Timelapse är ett uttryck för en mer avancerad typ av intervallfotografering där ljuset förändras kraftigt under inspelningen.

Det vanligaste exemplet är en övergång från dag till natt eller från natt till dag.

Utmaningen är att exponeringen behöver förändras när ljuset blir svagare eller starkare.

Om du börjar fotografera en solnedgång med en fast slutartid kan bilderna bli allt mörkare.

Efter en stund kan himlen eller landskapet bli så mörkt att nästan ingen användbar information längre registreras.

För att skapa en jämn övergång behöver man därför anpassa exponeringen gradvis.

Det kan göras manuellt eller med särskild utrustning och programvara som hjälper till att styra eller bearbeta övergången.

Vid efterbehandlingen kan förändringarna jämnas ut för att undvika tydliga ljushopp.

Det här är en av de mer avancerade formerna av timelapse, men också en av de mest effektfulla.

Timelapse av stjärnhimlen

En timelapse av stjärnhimlen kan visa hur stjärnorna tycks förflytta sig över himlen när jorden roterar.

Det ger ofta mycket dramatiska resultat.

Eftersom ljuset är svagt behöver du vanligtvis använda ett ljusstarkt objektiv, relativt högt ISO och längre exponeringstider.

Ett vidvinkelobjektiv kan vara ett bra val om du vill visa stora delar av himlen tillsammans med landskapet.

Intervallet måste vara tillräckligt långt för att kameran ska hinna avsluta varje exponering.

Om du exempelvis använder 15 sekunders exponering kan du behöva ett intervall något längre än 15 sekunder, beroende på kamerans arbetssätt och inställningar.

Vid astrofotografering är det också viktigt att tänka på att långa exponeringstider kan göra att stjärnorna återges som små streck på grund av jordens rotation.

Timelapse av norrsken

Norrsken passar också mycket bra för intervallfotografering.

Men eftersom norrsken ibland rör sig snabbt kan alltför långa exponeringstider göra att strukturerna suddas ut.

Det kan därför vara klokt att använda kortare exponeringar när norrskenet är starkt och rörligt.

Vid svagt norrsken kan längre exponeringar behövas.

Intervall och exponeringstid måste anpassas efter norrskenets ljusstyrka och rörelse.

Ett stabilt stativ och tillräckligt med batterikapacitet är särskilt viktigt vid fotografering i kyla.

Timelapse med rörlig kamera – motion timelapse

En vanlig timelapse fotograferas från en fast kameraposition.

Men du kan också skapa en timelapse där kameran förflyttas långsamt mellan exponeringarna.

Det kallas ibland motion timelapse eller moving timelapse.

Med en motoriserad slider, ett särskilt stativhuvud eller annan styrutrustning kan kameran panorera eller förflyttas under inspelningen.

Det kan skapa en upplevelse av att kameran rör sig genom landskapet samtidigt som tiden går snabbt.

Tekniken kräver mer planering eftersom även små variationer i rörelsen kan bli tydliga.

Hur gör man en färdig timelapse-film?

När fotograferingen är klar behöver stillbilderna sammanfogas till en film, om kameran inte redan har gjort det.

Det finns flera möjliga arbetsflöden.

1. Sortera bilderna

Kontrollera att samtliga bilder hör till rätt sekvens.

Se till att filerna ligger i korrekt ordning.

2. Justera färger och exponering

Om du fotograferat i RAW kan du göra grundläggande justeringar i exempelvis Adobe Lightroom eller Capture One.

Det är viktigt att bilderna får en konsekvent behandling så att inte varje bild ser annorlunda ut.

Vid ändrade ljusförhållanden kan du behöva arbeta med gradvisa justeringar.

3. Exportera bilderna

Exportera bilderna med samma upplösning och konsekvent namngivning.

Använd gärna en numrerad bildsekvens så att redigeringsprogrammet kan identifiera rätt ordning.

4. Importera som bildsekvens

Många videoredigeringsprogram kan importera en numrerad bildsekvens och skapa ett videoklipp.

Exempel är Adobe Premiere Pro och DaVinci Resolve.

5. Välj bildfrekvens

Bestäm hur många bilder per sekund som ska användas, exempelvis 25 fps.

6. Exportera filmen

Välj önskad videoupplösning och ett lämpligt exportformat.

För publicering på exempelvis YouTube kan 4K vara ett bra val om bildmaterialet har tillräcklig upplösning.

Hur hög upplösning kan en timelapse få?

Om du skapar en timelapse av stillbilder från en kamera med exempelvis 24 megapixlar har varje fotografi betydligt högre upplösning än vanlig Full HD-video.

Det innebär att du ofta kan skapa en film i 4K och fortfarande ha utrymme för beskärning och digital panorering.

Du kan till exempel göra en långsam digital inzoomning i redigeringsprogrammet utan att behöva flytta kameran under fotograferingen.

Det här är en av de stora fördelarna med att skapa timelapse från enskilda stillbilder istället för att enbart använda kamerans färdiga timelapse-videoläge.

Hur mycket minnesutrymme behöver en timelapse?

Det beror på kamerans upplösning, filformat och antalet bilder.

Om varje RAW-fil exempelvis är 30 MB och du tar 500 bilder blir den totala filstorleken ungefär:

500 × 30 MB = 15 000 MB.

Det motsvarar omkring 15 GB med decimal beräkning.

Om du istället fotograferar JPEG med en genomsnittlig filstorlek på 8 MB skulle samma sekvens kräva omkring 4 GB.

Kontrollera därför minneskortets lediga utrymme innan du börjar en längre inspelning.

Vanliga misstag vid timelapse

För få bilder

Om du bara tar ett litet antal bilder blir filmen mycket kort.

Räkna gärna ut hur många bilder du behöver innan du börjar.

Fel intervall

Om intervallet är för långt i förhållande till motivets rörelse kan föremål hoppa mellan positionerna och filmen bli ryckig.

Autofokus mellan bilderna

Om kameran fokuserar om inför varje exponering kan bildens skärpa och utsnitt förändras.

Automatisk vitbalans

AWB kan skapa färgskillnader mellan bilderna.

Ojämn exponering

Automatiska exponeringsförändringar kan ge synligt flimmer.

Instabilt stativ

Vind eller små rörelser i kameran kan göra att den färdiga filmen hoppar.

För kort batteritid

Långa sekvenser kan kräva extra batterier eller extern strömförsörjning.

För kort intervall i förhållande till slutartiden

Om kameran fortfarande arbetar med en exponering när nästa bild ska tas kan bilder hoppas över eller intervallet bli längre än planerat.

Vanliga frågor om timelapse

Vad betyder timelapse?

Timelapse innebär att bilder tas med bestämda tidsintervall och spelas upp i högre hastighet för att visa långsamma förändringar på kort tid.

Vad är intervallfotografering?

Intervallfotografering betyder att kameran automatiskt eller manuellt tar bilder med regelbundna tidsintervall. Bilderna kan sedan användas för att skapa en timelapse-film.

Hur många bilder behövs för en timelapse?

Det beror på filmlängden och bildfrekvensen. För tio sekunders video i 25 fps behövs 250 bilder.

Vilket intervall är bäst?

Det beror på motivet. Moln kan exempelvis fotograferas med 2–10 sekunders intervall, medan långsamma förändringar kan kräva betydligt längre intervall.

Måste man fotografera i RAW?

Nej, men RAW ger större möjligheter att justera exponering och färger efteråt. JPEG fungerar också bra.

Behöver man en intervallutlösare?

Bara om kameran saknar lämplig inbyggd funktion eller om du behöver funktioner som den inbyggda intervallfotograferingen inte erbjuder.

Varför flimrar min timelapse?

Det kan bero på förändringar i exponering, bländarens mekanik, vitbalans eller belysning mellan bilderna.

Vilken slutartid är bäst?

Det beror på hur du vill att rörelsen ska se ut. En slutartid kring halva intervallet kan ge mjukare rörelser, men är inte alltid lämplig eller möjlig.

Kan man göra timelapse med mobiltelefon?

Ja. Många mobiltelefoner har inbyggda timelapse-funktioner. De är ett enkelt sätt att prova tekniken, även om en systemkamera ofta ger större kontroll över exponering och bildkvalitet.

Kan man göra timelapse av norrsken?

Ja. Norrsken är ett populärt motiv för timelapse, men exponeringstiden behöver anpassas efter hur starkt och snabbt norrskenet rör sig.

Sammanfattning – så lyckas du med timelapse

Timelapse är ett kreativt sätt att visa hur världen förändras över tid.

Genom att fotografera med regelbundna intervaller och spela upp bilderna som en film kan du komprimera minuter, timmar eller dagar till några sekunder.

För att få ett bra resultat behöver du framför allt tänka på fotograferingsintervallet, antalet bilder, exponeringen och kamerans stabilitet.

Börja gärna med en enkel timelapse av moln eller trafik.

När du behärskar grunderna kan du experimentera med längre exponeringar, stjärnhimmel, solnedgångar och avancerade övergångar från dag till natt.

Det viktigaste är att planera sekvensen innan du börjar fotografera. Då slipper du upptäcka i efterhand att filmen blev för kort eller att exponeringen förändrades under inspelningen.