Hur väljer jag rätt minne?

Rubriker

Klicka önskad rubrik för att komma till det område du är intresserad av - eller scrolla vidare för att läsa allt.

Minnestyper
Minnesstorlek stillbild
Minnesstorlek video
Minneskortets hastighet
Vad gör jag då med all denna information om hastigheter?
Kvalitet
Tålighet
Andra lagringsmedia, minneskortsläsare etc

 

Minnestyper

Vilken typ av minne du använder avgörs av din kameras minneskortplats. De flesta modeller stöder bara en minnestyp och vanligast bland dessa just nu är SecureDigital-minneskort. Vissa kameror har två kortplatser och ibland är de anpassade för olika typer av kort, t ex en plats för SecureDigital och en plats för Compact Flash.

Normalt spelar det inte så stor roll vilken typ av kort din kamera använder, men vissa korttyper kan klara högre överföringshastigheter eller större lagringsutrymmen och är därför mer lämpade för avancerad användning och dyrare kameramodeller. Detta gäller bland annat CFast- och XQD-kort. Av de mer vanligt förekommande korten SecureDigital och Compact Flash är SecureDigital det format som just nu finns i större storlekar och med högre överföringshastigheter, även om det i standardkameror sällan är en avgörande faktor.



 

Minnesstorlek stillbild

JPEG och RAW
De flesta fotograferar framförallt i kamerans högsta upplösning, vilket är klokt om man vill ha bästa möjliga bildkvalitet. Samtidigt blir bildfilerna ofta ganska stora, speciellt om man använder RAW-format - som innehåller kompletta bilddata, mer eller mindre okomprimerade. Vill man komma ner lite i storlek och inte har tänkt ägna sig åt någon omfattande efterbehandling kanske man istället väljer JPEG-formatet, som är ett komprimerat format.

Komprimeringen av JPEG-bilden ger kvalitetsförluster, vilket gör att man inte kan uppnå samma bildkvalitet som när man använder RAW. I de fall RAW-filer komprimeras sker det med en förlustfri komprimering som inte tar bort eller förvanskar några bilddata. De flesta moderna digitalkameror presterar dock riktigt fina JPEG-bilder som duger väl till vardaglig användning; för visning på smartphone/dator/TV, eller för användning på webben och för enklare redigering och utskrifter.

JPEG har två huvudsakliga fördelar mot RAW-format, nämligen att det inte kräver efterbehandling och att det tar mycket mindre utrymme. Det är inte ovanligt att en JPEG-bild är mindre än 1/5 så stor som motsvarande RAW-bild, trots att de har samma upplösning. I de flesta kameror kan man ställa in hur mycket JPEG-bilden ska komprimeras, vilket ofta anges som "bildkvalitet". En kraftigt komprimerad JPEG-bild tar mindre plats, men har också sämre bildkvalitet än en mer försiktigt komprimerad bild.

TIFF
Bortsett från JPEG- och RAW-format så är även TIFF-formatet vanligt förekommande, dock inte så ofta direkt i kameran numera (undantag finns). TIFF är liksom RAW ett okomprimerat format (eller förlustfritt komprimerat) som innehåller alla bilddata. Till skillnad från RAW är dock TIFF ett "färdigt" format som inte kräver vidare redigering och som kan läsas av de flesta bättre bildredigeringsprogram, både äldre och nyare. TIFF tar normalt ännu större plats än RAW och är alltså rätt otympligt att hantera. Men det är mer universellt gångbart och används ofta av tryckerier och andra som jobbar professionellt med foto.

Val av storlek
Hur vet jag då vilken minnesstorlek jag behöver, utifrån den kamera jag använder och det bildformat jag använder? Ja, det beror främst på vilken upplösning din kamera har och hur många bilder du vill rymma på minneskortet eller annan lagringsmedia.

Nedanstående tabeller visar ungefär hur många bilder av olika format och upplösning som ryms på olika storlekar av minnesmedia, överst JPEG-format och underst RAW-format.

Värdena i tabellen ovan ska tas med en nypa salt. Kameratillverkarna använder mycket olika komprimeringsgrad (både för RAW- och JPEG-format). Dessutom förekommer RAW-format bl a i 12-, 14- och 16-bitarsvarianter som har olika kvalitet och tar olika mycket plats. I RAW-tabellen har jag tagit viss hänsyn till att mer högupplösta kameror ofta även har ett större RAW-format (t ex 16-bitars) och en lägre komprimeringsgrad. Därför ökar filstorleken lite mer än upplösningen, speciellt i nedre delen av tabellen. JPEG-tabellen avser kamerans högsta JPEG-kvalitet.

Minnesstorlek video

När det gäller filmning så avgörs minnesåtgången av vilken bitrate kameran ger och hur länge man filmar.  Bitraten i sin tur avgörs både av filmens format, upplösning och komprimeringsgrad. Allt detta är lite för komplext att gå in på i denna presentation - så vi stannar vid att det är kamerans bitrate, dvs flödet av information, som är den viktigaste parametern.

De flesta standardkameror ger en bitrate på mellan 10 och 100 Mbps (Megabit per sekund). Omvandlat till byte innebär det ett maximalt minnesflöde på ~12,5 MB/s. Det innebär en minnesåtgång på upp till 45 GB per timme. Så om du filmar en timme med en kamera som ger 100 Mbps i maximal kvalitet kommer du troligen att behöva ett 64 GB minneskort (första storleken över 45 GB).

Nu ska sägas att den bitrate man uppger ofta är lite högre än vad man faktiskt får ut ur kameran. Många kameror har t ex variabel bitrate som anpassar sig efter hur mycket information man har i bilden och hur snabbt den ändras. Men grundregeln är i vart fall ovanstående.

Mer videoinriktade kameror filmar ofta med en högre bitrate än så. På den nuvarande konsumentmarknaden ger de mest kapabla videokamerorna en bitrate på upp till 200-400 Mbps. Det innebär alltså en minnesåtgång på upp till 180 GB per timme, vilket då skulle kräva ett 256 GB minneskort för 1 timmes film i högsta kvalitet.

XAVC S - att tänka på!
En extraregel gäller videokameror som använder formatet XAVC S. För att man ska kunna använda detta videoformat i en kamera med SD-minneskort måste kortet ha beteckningen SDXC och minst ha hastighetsklassningen Class 10 (eller högre klassning, beroende på kamerans filmkvalitet - mer om detta nedan). Om detta inte uppfylls kommer kameran säga ifrån vid försök till filmning i XAVC S-format.

Minneskortets hastighet

Förutom storleken så är det framförallt en egenskap hos minneskortet som avgör vad det är lämpligt att användas till och det är dess hastighet. Man skiljer huvudsakligen på två olika hastigheter; hur snabbt det går att lagra information på minneskortet - skrivhastigheten - och hur snabbt det går att hämta information från minneskortet - läshastigheten.

Den hastighet som är viktigast vid fotografering och filmning är normalt skrivhastigheten, eftersom det mestadels är det man gör när man använder sin kamera - man skriver information till minneskortet. Läshastigheten, å andra sidan, är mer viktig när du sedan ska föra över filerna från minneskortet till t ex en dator - men då har man ju för det mesta mer tid än vid själva fotograferingen.

Vad anges på kortet?
De siffror som för det mesta exponeras stort på minneskortet är dess teoretiskt högsta läshastighet. Ibland anges den t o m på två sätt - och inga andra värde anges. Så har det alltid varit, kanske p g a att det är den högsta hastighet man kan ange för kortet. Tyvärr är den i de flesta fall helt ointressant för användaren. Som nämnt ovan är skrivhastigheten normalt viktigare att ha koll på, dessutom är man sällan intresserad av en teoretisk maxhastighet utan snarare av vilken hastighet man faktiskt kan hålla vid normal användning. Se nedan för detaljerad info om de hastigheter som anges på kortet.

	Läshastighet På detta CFast-kort ses en klassiskt hastighetsangivelse, d v s endast kortets teoretiskt maximala läshastighet. Denna hastighet uppges normalt som antal megabyte per sekund, MB/s, eller som ett antal "gånger", X. Antalet gånger är ett gammalt mått som utgår från läshastigheten från en traditionell CD-skiva. En normalt musik-CD läses med 150 kB/s (0,15 MB/s), så 3500x i detta fall betyder 3500 x 0,15 = 525 MB/s. Men som sagt, denna angivelse av teoretiskt maximal läshastighet är inte så användbar för den normala fotografen/filmaren, där skrivhastigheten har mycket större betydelse.
	Skrivhastighet Compact Flash På detta Compact Flash-kort ses samma typ av angivelse av maximal läshastighet som i exemplet ovan. Men här finns också lite mer matnyttig information. Man anger t ex "UDMA 7" som är en överföringsstandard, som stöds av de snabbare CompactFlash-korten. Dessutom anger man siffran 65 ovanpå en bild av en filmklappa. Här börjar det bli intressant. Denna symbol innebär att man kan skriva till kortet kontinuerligt med en hastighet på minst 65 MB/s. Att man specifikt anger skrivhastigheten vid filmning beror på att hastigheten är mer kritisk för film än vid stillbild, mer om detta längre ner. En så här hög skrivhastighet betyder troligen att du kan använda din kamera fullt ut både för stillbild och video utan att minneskortet ger någon begränsning.
	Skrivhastighet SecureDigital (SD) och MicroSD-kort Dessa korttyper är nära besläktade med varandra och använder generellt samma hastighetsangivelser. Här finns, förutom den bekanta X-angivelsen om teoretisk maximal läshastighet, ett antal angivelser om skrivhastigheten. Den inringade 10:an avser skrivklassning Class 10. Detta innebär att alla enheter kan skriva till detta kort med en kontinuerlig hastighet på minst 10 MB/s. Motsvarande angivelse med siffran 30 inringad innebär en kontinuerlig skrivhastighet på minst 30 MB/s. Sedan finns en symbol med en 3:a inuti ett U. Detta betyder att enheter som är kompatibla med UHS-I eller UHS-II-standarden kan skriva med en kontinuerlig hastighet på minst 30MB/s till detta kort, U3-klassning. Den romerska II:an anger att detta kort i sig är kompatibelt med UHS-II-standarden för överföring (och därför även UHS-I-standarden). En romersk I:a hade inneburit att endast UHS-I-standarden stöds av kortet. I tillägg till dessa beteckningar förekommer även skrivhastighetsbeteckningar specifikt för video. Dessa anges som t ex V30, V60 och V90 och betyder att man kan skriva film till kortet med en kontinuerlig hastighet av minst 30, 60 eller 90 MB/s. Mer om detta under nästa rubrik.

 

Vad gör jag då med all denna information om hastigheter?

Stillbild
När det gäller stillbildsfoto så avgör minneskortets skrivhastighet framförallt i hur snabb följd man kan ta bilder och hur många bilder man kan ta i rad innan kameran måste pausa för att hinna skriva ner informationen till minneskortet. Nu är det så att kameran även har ett buffertminnet där den först lagrar bilderna. Det är först när denna buffert är full, som minneskortets hastighet blir avgörande. Denna buffert blir full framförallt när man fotograferar i RAW-format och/eller när man tar bildserier med många bilder i rad. Tar man bara en bild åt gången är det alltså sällan minneskortets hastighet kommer att påverka arbetsflödet alls, här är det kamerans interna minneshantering som begränsar.

Video
När det gäller filmning är skrivhastigheten mer kritisk. Eftersom filmningen innebär en kontinuerlig ström av information som ska lagras på minneskortet, så har inte minnesbuffertar någon avgörande funktion. Minneskortet måste alltså vara tillräckligt effektivt på att lagra information - utan  större hjälp av buffertminnen eller liknande. Om minneskortet inte är tillräckligt effektivt kommer man få störningar i filmningen - normalt upphör helt enkelt filmningen i förtid och kameran ger ett felmeddelande. Detta vill man förstås helst undvika.

Här är det alltså extra viktigt att säkerställa att minneskortet verkligen klarar av att hantera den ström av videodata som kameran producerar. För kameran anges detta flöde normalt som en "bitrate", alltså ett flöde av "bitar" av information.

Standardkameror idag ger ofta en maximal bitrate på upp till 50-100 Mbps (Megabit/s). Som nämnt ovan kräver detta en skrivhastighet på upp till 100/8= 12,5 MB/s vid filmning i högsta kvalitet. Det innebär att om man ska vara på säkra sidan ska man välja ett kort som kan skriva snabbare än 12,5 MB/s - och valet faller då på ett Class 30-kort, ett U3-kort eller ett V30-kort, om vi tar SD-/MicroSD-kort som exempel.

Dock ska sägas att kameran normalt ger lite lägre bitrate än vad som anges och att dessutom minneskortet normalt klarar lite högre hastighet än vad som anges av dessa klassningar, så det skulle troligen fungera även med ett Class 10-kort i detta fall. Men det kan vara värt att har marginaler och ändå välja det snabbare kortet.

Minnespriserna är lägre än de någonsin varit, så den generella rekommendationen är att köpa ett minne som är både steget större och steget snabbare än vad du tror behövs - då kanske du även kan använda kortet om du skulle byta till en bättre kamera.

V-klassning av SecureDigital-kort: V30, V60, V90 etc
Eftersom allt fler även använder sina stillbildskameror till att filma med är det viktigt att välja ett minneskort som klarar av den filmkvalitet kameran ger. Som nämnt tidigare finns den speciella V-klassningen som anger garanterad skrivhastighet till SecureDigital-kort vid filmning. Ett kort som har klassningen V30 kan lagra film kontinuerligt med minst 30 MB/s, V60-kort med minst 60 MB/s etc. Det kan vara svårt att dra några direkta slutsatser av dessa klassningar, men generellt kan man säga:

• För en vanlig stillbilds-/videokamera som filmar i full HD - och inte är specifikt videoinriktad - rekommenderas minst Class 10 eller UHS U1-kort
• För en mer specialiserad kamera som filmar i full HD med hög kvalitet bör man minst välja ett V30-kort, eller UHS U3
• För en kamera som filmar i 4K-upplösning med hög kvalitet rekommenderas minst ett V60-kort

Minneskortets kvalitet

Minneskort finns idag av en mängd olika fabrikat. Det är många gånger i det närmaste omöjligt att veta vilken kvalitet det är på ett kort. Den enklaste vägen att säkerställa att korten man köper är av god kvalitet är därför att hålla sig till etablerade tillverkare. De mest etablerade fabrikaten när det gäller minneskort är Lexar och Sandisk, som erbjuder ett flertal korttyper i en mängd olika storlekar och hastighetsklasser. Dessutom finns det en del andra fabrikat som håller överlag god kvalitet, t ex Sony, Transcend, Delkin och Samsung. Sensmoralen är att undvika märken du inte känner till - eller butiker du inte känner till - det är nämligen ganska vanligt med förfalskningar också. Om minnet verkar lite för billigt, så är det risk för att du håller på att bli lurad på en dålig kopia!

Tålighet

De flesta minneskort är tillräckligt tåliga för normal, varsam hantering. Det finns dock kortserier där korten är extra tåliga mot fukt och smuts, höga och låga temperaturer, elektromagnetisk strålning, slag och stötar etc. Detta gäller t ex Extreme-serien från Sandisk och Tough-serien från Sony. Vet du med dig att dina minnen utsätts för krävande behandling kan det vara värt att titta på t ex någon av dessa kortserier.

Andra lagringsmedia, minneskortsläsare etc

Förutom minneskort kan det ibland vara praktiskt att ha med sig en extern lagringsenhet att tömma kamerans minne till, t ex vid längre fotosessioner, på resande fot eller vid andra tillfällen då minneskortet känns otillräckligt. Det finns fristående hårddiskar med inbyggd kortläsare och diskar som kopplas t ex till din laptop-dator, från Lexar, Samsung, LaCie, m fl. När det gäller externa diskar med inbyggd kortläsare är Western Digital (WD) ett framstående märke.

En separat kortläsare är ett mycket bra alternativ till att varje gång koppla kameran till datorn för överföring. Kortläsaren är ofta snabbare än kameran för detta, har ofta fler kortplatser för olika typer av minneskort och kan vara inkopplad till datorn hela tiden - så du minskar slitaget på USB-kontakterna både i kameran och datorn.

Text skriven av Markus, 2019.