Zeiss Otus 28mm f/1,4, för Nikon F (ZF.2)

Zeiss Otus 28/1,4

Så kommer då den tredje optiken i Zeiss påkostade OTUS-serie. Denna gång handlar det logiskt nog om en vidvinkeloptik, som komplement till den normal och den korta tele som redan finns ute. Som brukligt med denna serie så slår Zeiss på stora trumman och menar att denna optik är överlägsen det mesta liknande på marknaden. Zeiss kan sin sak när det gäller optik! Detta är optik för dig som inte kompromissar med bildkvalitet, utan vill ha det bästa som finns att få - men på bekostnad av autofokus, som inte finns i Otus-objektiven idag. Även den mekaniska kvaliteten är i topp, bl a tack vare konstruktion helt i metall.

Givna användningsområden för en 28mm-optik på en fullformatskamera är landskap, natur, arkitektur, interiör - och varför inte gatufoto eller kreativa porträtt?

Bländare f/1,4.

Fin ljusstyrka och bokeh
Den fina ljusstyrkan ger förstås möjlighet till ett riktigt kort skärpedjup och en mjuk teckning av motivdelar utanför fokus (bokeh). Samtidigt gör det optiken lämplig för foto i sämre ljusförhållanden eller för actionmotiv som kräver korta slutartider.

Mellanformatskvalitet i din systemkamera
Tanken med Otus-serien är att man ska få mekanisk känsla och prestanda i klass med dyra mellanformatssystem på en modern fullformats D-SLR. Självklart kräver detta även att man jobbar med en riktigt bra kamera, dvs någon av proffs- eller semiproffsmodellerna från Nikon eller Canon (i skrivande stund D610 och uppåt hos Nikon och EOS 6D och uppåt hos Canon).

Brännvidd 5,6.

Allmänt
Zeiss tar kanske inte bara världsrekord i skärpa med denna optik, de vinner förmodligen även i storlek och tyngd bland samtliga vidvinkelobjektiv anpassade för småbildsformatet. Canon-versionen är lite tyngre än till Nikon och väger närmare 1,4 kilo (i förhållande till tex Canon EF 400/5,6L USM som väger bara 1,25 kilo). Fokusreglaget går med näst intill perfekt motstånd och är väldigt exakt i sin inställning. Går utmärkt att fokusera manuellt med hög precision (men Canon och Nikons kameror saknar dock fortfarande Focus Peaking för manuell fokusering, så därför har vi använt oss av en Sony A7R II istället). Medföljande motljusskydd är blomformat och tillverkat av metall, såklart.

Zeiss Otus 28/1,4 saknar autofokus, men ger information till kamerans AF indikering i sökaren. Den stödjer även all exponeringsautomatik och är kompatibel med kamerornas avancerade blixtljusmätning. Objektivets data registreras också i bildfilernas Exif information.

Bländare f/4.

Bildkvalitet
Ojojoj, nu snackar vi skärpa och känslan av mellanformat! Frågan är om det går att göra ett vidvinkelobjektiv skarpare än så här? Jag har i alla fall lite svårt att tro det. Redan på vidöppen bländare är det knviskarpt till stor delen av bilden, och nedbländad ca 2-3 steg är det rejält skarpt från kant till kant, för att sedan på f/5,6-f/11 bli så skarpt det kan bli från hörn till hörn. Oerhört imponerande! Ifall du eftersträvar största möjliga skärpedjup så är diffraktionen på minsta öppning också lägre än vanligt och sällan synbar för ögat.

Objektivet är i stort sett raktecknande och som gjort för dig som fotograferar mycket arkitektur och interiör eller dylikt. Vinjetterar rätt markant på f/1,4, men avtar snabbt vid nedbländning och försumbar redan vid f/2,8-f/4. Men när det gäller både lateral och longitudinell kromatisk aberration är jag faktiskt förvånad och inte särskilt imponerad, jag hade förväntat mig betydligt mindre och helst ingen alls som med Otus 85:an. I vissa motiv blir det rätt påtagligt och speciellt synbart nära kanterna i t ex mörkt grenverk mot ljus himmel, eller vid andra stora kontraster. För lateral KA hjälper det heller inte att blända ner, och longitudinell KA märks i stort sett bara på största öppning i vissa känsliga motiv. Men för dig som tar alla bilder i RAW är ju kromatisk aberration oerhört simpelt att korrigera i efterhand och sällan något nämnvärt bekymmer, det fixar man oftast bara med ett knapptryck. Det blir heller inte riktigt lika framträdande med Nikon och Canons kameror som med Sonys spegelfria kameramodeller som t ex A7R II (och som alla bilder på denna sida är plåtade med).

Teckningen av bakgrundsoskärpan och de motivdelar som ligger utanför fokus (bokeh) är riktigt soft och fin, speciellt med tanke på att det är en vidvinkeloptik. Motljusegenskaperna vid direkt solljus är relativt bra, det bildas sällan störande reflexer och kontrasten bibehålls mycket bra.

Konkurrenter
Nu är det inte särskilt många objektiv som ens nuddar vid dessa höjder, men den som kommer närmast bland alla vidvinkelobjektiv som jag någonsin testat är Canons nya 35/1,4L II USM. Zeiss Otus 28/1,4 slår dock även den på fingrarna med hästlängder, och märks ganska snabbt när man börjar granska bilderna från hörn till hörn på objektivens alla bländare och varierande fokuseringsavstånd.

Plus- och minus-egenskaper samt slutsats finner du som vanligt längst ner. Detaljgranska gärna bilderna i 100%, sker dock på egen ansvar eftersom risken är stor att du börjar tycka att alla andra objektiv är oskarpa!

Bländare f/5,6.

 

Bländare f/1,4.

 

Bländare f/11.

 

Bländare f/8.

 

Bländare f/1,4.

 

Bländare f/5,6.

 

Bländare f/2.

 

Bländare f/5,6.

 

Bländare f/11.

 

Bländare f/10.

Samma motiv som ovan på bländare f/2 ->> 

 

Bländare f/1,4.

 

Bländare f/11 i direkt motljus.

 

Bländare f/8.

 

Bländare f/11.

Samma motiv som ovan på bländare f/4 ->>

Samma motiv som ovan på bländare f/1,4 ->> 

 

Bländare f/1,4.

 

Bländare f/3,2.

Samma motiv som ovan på bländare f/8 ->>

 

Bländare f/11.

Fler bilder hittar du via länkarna nedan:

Bländare f/1,4 ->>

Bländare f/1,4 ->>

Bländare f/5,6 ->>

Bländare f/8 ->>

Bländare f/10 ->>

Plus
+ Otroligt hög skärpa och kontrast redan på full öppning
+ Sanslöst skarpt över hela bilden runt f/5,6 - f/11
+ Försumbar distorsion
+ Låg vinjettering (förutom på f/1,4)
+ Underbar bokeh för att vara en vidvinkel
+ Relativt bra motljusegenskaper
+ Gedigen känsla och byggkvalité 
+ Blomformat motljusskydd av metall ingår 

Minus
- Detta är en rejäl pjäs på närmare 1,4 kilo 
- Saknar autofokus
- Mer kromatisk aberration än väntat (dock ingen katastrof)
- Dyrast i den redan dyra Otus-serien

Slutsats
Ifall du tillhör kategorin fotografer som inte behöver fundera så mycket över priset och är extremt kräsen med bra skärpa med objektivets alla bländare, och som förmodligen även har svårt att hitta ett vidvinkelobjektiv som duger? Ja då är nog Zeiss Otus 28/1,4 kanske det enda rätta. För här får du så mycket skärpa att det både räcker och kanske blir över. Övriga objektiv i Zeiss Otus-serie är också enastående bra, men detta 28mm objektiv tar nog hem priset, åtminstone i mina ögon. Till saken hör då att jag föredrar vidvinkel mer än längre brännvidder och just 28mm har varit min favoritbrännvidd i alla tider. Brännvidden 28mm är liksom en alldeles lagom vidvinkel som ger ett mer naturligt perspektiv än vad 24mm eller ännu kortare brännvidder ger, och 35mm är helt enkelt för lite vidvinkel för mig. Med de allra flesta vidvinkelobjektiv och till motiv där jag är ute efter maximal skärpa från hörn till hörn tycker jag det sällan är lönt att ställa in större bländaröppningar än f/11, men med Otus 28/1,4:an kan jag välja betydligt större öppningar än så och det blir bara så skarpt, och överallt!

Störst, bäst och vackrast tycker jag stämmer rätt bra in på Zeiss Otus 28/1,4, men kanske inte vackrast designmässigt, utan snarare bildkvaliteten. Det är rena rama drömoptiken för den mest kräsna landskap- eller arkitektur-fotografen.

  Testad av Mats 2016-03-01.

Samtliga bilder ovan tagna med en Sony A7R II + Metabones Canon EF-adapter, men objektivet är även testat med Canon EOS 5Ds R och Nikon D810. Bäst reslutat och flest rätt-fokuserade bilder blev det dock med A7R II tack vare Sonys ovärderliga Focus Peaking-funktion för manuell fokusering.