Tamron 150-500mm f/5-6,7 Di III VC VXD, för Nikon Z-fattning (fullformat) (begagnad)

Årets bästa telezoomobjektiv, enligt EISA 2021-2022

Tamron 150-500/5-6,7 Di III VC VXD

Det har hittills varit lite tunnsått med långa telezoomar till Sonys och Nikons kameror med E-och Z-fattning. Detta råder nu Tamron delvis bot på genom att släppa denna påkostade 150-500-zoom. Förutom de ordentligt långa brännvidderna är objektivet försett med optisk bildstabilisering och Tamrons effektiva, linjära VXD-motor för snabb och tyst fokusering.

Brännvidd 500mm (motsvarande 750mm i 26 MP APS-C-läget med A7R IV), bländare f/6,7.

Brännvidder
Objektivet är byggt för kameror med bildsensor i 35mm fullformat, men fungerar som brukligt även på modeller med APS-C-sensor. Bildvinkeln på en sådan kamera motsvarar en brännvidd på ~225-750 mm brännvidd på en fullformatskamera. En telezoom med brännvidder på upp till 500 mm är en mycket bra optik för djur&natur, sportfoto och andra motiv på längre avstånd. Bildstabiliseringen gör att objektivet lättare kan användas på frihand utan problem med skakningsoskärpa - och även i lite sämre ljusförhållanden.   

Ljusstyrka
Ljusstyrkan i objektiv ändras i takt med brännvidden och mellan 150-230mm ligger den kvar på f/5. Mellan 240-390mm går den ner till f/5,6, och mellan 400-490mm landar den på f/6,3, tills man zoomar sista millimetrarna till 500mm och man får klara sig med f/6,7.

Brännvidd 500mm (motsvarande 750mm i 26 MP APS-C-läget), bländare f/6,7.

Utmärkande egenskaper

• Lång telezoom för Soyns E-fattning (fullformatssensor)
• Lätt och kompakt i förhållande till zoomomfånget
• Lämplig att handhållas tack vare relativt smidigt format och stabilisering
• Förbättrade reglage för bättre ergonomi och hantering
• Snabb och tyst fokusering med VXD-motor
• Kort närgräns för telemacro, ner till 0,6 m avstånd
• Zoomlås vid valfri brännvidd (zoomvred skjuts framåt/bakåt)
• Fukt- och dammtätad
• Fluorbehandlad frontlins verkar fukt- och smutsavstötande
• Stöder Sony-specifika funktioner som ögonstyrd motivföljande autofokus
• Stativfot med integrerat Arca Swiss-stativfäste
   

Brännvidd 328mm, bländare f/5,6.

Bildstabilisering
Inbyggd stabilisering är alltid bättre ingen alls, och med detta objektiv lyckades jag fotografera på 500mm med slutartider omkring 1/125 sekund med låg risk för skakningsoskärpa. Det betyder att den kompenserar för ca 2-3 steg längre slutartider för mig. Min 200-600mm på A7R IV klarar jag av att handhålla upp till 1/80 sekund på 600mm (och i några enstaka fall upp till 1/40 s), vilket innebär aningen effektivare stabilisering i Sonyn. Ifall man är ännu stadigare på handen än jag så klarar man säkert ett eller två steg till.

Brännvidd 500mm (motsvarande 750mm i 26 MP APS-C-läget), bländare f/6,7.

Övrigt
Autofokus fungerar bra och jag märkte ingen större skillnad mot Sony FE 200-600mm, och inte ens med kontinuerlig fokus i filmläget där det brukar märkas störst skillnad.

Funktion för fokusbegränsning finns och innebär att man kan välja om optiken ska fokusera antingen från närgräns till oändligt, eller från 3 meter till oändligt, alternativt 15 meter till oändligt. En funktion som kan spara tid och frustration när man jobbar med rörliga motiv inom ett specifikt avstånd. Tilldelningsbar fokuslås-knapp som finns på de flesta av Sonys teleobjektiv saknas dock.

Närgränsen är endast 60 cm i 150mm-läget och ca 2 meter på 500mm, vilket är exceptionellt bra och ger en användbar "macro"-funktion som få telezoomar klarar. Zoomen är i stort sett parfocal, dvs det förinställda fokusavståndet varierar inte mellan olika brännvidder vid zoomning (s k focus shift). Förändringen av effektiv brännvidd vid fokuseringen är också låg (s k focus breathing). Vilket innebär att bildutsnittet bibehålls när man fokuserar, extra värdefullt vid filmning.

Motljusskydd ingår som alltid till Tamrons objektiv, men jag lyckades tappa det flera gånger eftersom det sitter lite väl löst. Jag hade gärna sett att det gick lite trögare att montera och ta bort, men man kan ju alltid använda tejp.

Brännvidd 500mm (motsvarande 750mm i 26 MP APS-C-läget), bländare f/6,7.

Bildkvalitet
På kortare brännvidderna upp till ca 300mm är skärpan mycket bra till stor del av bilden. På resterande brännvidder blir det dock lite softare, men det är ändå förhållandevis bra och fullständigt normalt att skärpan försämras på längre brännvidder bland liknande supertelezoomar (bortsett från Sonys 200-600mm som jag återkommer till längre ner på sidan).

Lateral kromatisk aberration håller sig på en imponerande låg nivå och jag kände faktiskt inget behov av att korrigera KA i RAW-filerna, och det händer verkligen inte ofta. Vinjetteringen är dock mycket påtaglig på största öppning, och gäller särskilt på de längre brännvidderna. Distorsionen är också ganska tydligt kuddformig och för motiv som arkitektur eller landskap så anser jag att distorsionen behöver korrigeras.

Tamron brukar vara duktiga på att få till en snygg bokeh och i de flesta fall är den rätt soft och det blir godkänt betyg, men om bakgrunden är rejält stökig så kan den också upplevas lite för orolig för min smak. Jag har sett snyggare bakgrundsoskärpa på liknande objektiv och det blir betyg 6 av 10 i bokeh. 

Betyg 1-10:

• Bildkvalitet 9
• Byggkvalitet 9
• Funktion 9
• Pris 9
   

Brännvidd 500mm, bländare f/6,7.

Jämfört med Sony FE 200-600/5,6-6,3 G OSS
De klara fördelarna med Tamrons supertelezoom är såklart det lägre priset och det kompaktare formatet. Sonys 200-600mm har intern zoom och är därför betydligt längre även när Tamronen i 500mm-läget, och i 150mm-läget är det enorm skillnad eftersom Tamrons varierar i längd vid zoomning med ca 8 cm som mest. I vikt skiljer det närmare 400 gram.

Tamrons stativfot har också Arca-fäste, vilket saknas på Sonys stativfäste. Men på ett av mina Arca-fästen gick det inte att skruva åt tillräckligt hårt, så tydligen har foten lite smalare fäste än normala Arca-plattor och till vissa stativhuvuden kan det tydligen behövas en extra snabbplatta ändå. Tilldelningsbar fokuslås-knapp saknas på Tamronen.

Jag märkte ingen nämnvärd skillnad i autofokushastighet och träffsäkerhet, vilket är fantastiskt bra för att vara ett tredjepartsobjektiv. Kontinuerlig fokus vid filmning var också i stort sett lika imponerande som i Sonyoptiken. Närgränsen är mycket kortare i Tamrons vilket innebär mycket större förstoring när man fotograferar små motiv på nära håll, som t ex blommor.

När det gäller bildkvalitet så ger Tamrons mindre lateral kromatisk aberration. Den ger också bättre skärpa på de kortare brännvidderna runt ~150-300mm om man jämför hela bilden från kant till kant. Men på de längre brännvidderna drar Sonyn ifrån med bättre skärpa i centrum och högre kontrast. Vinjetteringen är också mycket lägre i Sonyn. Sen tycker jag personligen även att Sonys ger en softare och trevligare bokeh, men det handlar förstås om en smaksak. Bildstabiliseringen upplevde jag också effektivare i Sonyn.

ISO 3200, brännvidd 500mm (motsvarande 750mm i 26 MP APS-C-läget), bländare f/6,7.

Plus
+ Betydligt mindre och smidigare än övriga supertelezoomar typ 150-600mm
+ Mycket bra skärpa till större del av bilden runt 150-300mm
+ Bra centrumskärpa runt 400-500mm
+ Försumbar lateral kromatisk aberration
+ Mycket kort närgräns och bra förstoring på närbilder
+ Tyst, snabb och exakt autofokus
+ Autofokuserar nästintill ljudlöst och mycket följsamt vid filmning
+ Zoomlås vid valfri brännvidd (zoomvred skjuts framåt/bakåt)
+ Funktion för begränsning av fokusområdet
+ Låg focus shift vid zoomning
+ Låg focus breathing vid fokusering
+ Låsknapp för transport
+ Känns gediget byggd med fukt- och dammtätad konstruktion
+ Stativfäste med Arca-fäste ingår
+ Prisvärd supertelezoom

Minus
- Förlorar skärpa på längre brännvidder (dock normalt bland liknande zoomar)
- Mycket påtaglig vinjettering på full öppning
- Relativt tydlig distorsion
- Stabiliseringen hade kunnat vara effektivare
- Ljusstyrka f/6,7 på 500mm
- Saknar tilldelningsbar fokuslås-knapp
- Motljusskyddet hade gärna fått sitta hårdare, det lossnar lite för lätt och ger därmed ökad risk för att tappas bort

Brännvidd 500mm, bländare f/6,7.

Slutsats
Tamron 150-500/5-6,7 Di III VC VXD ger helt klart mycket brännvidd och bildkvalitet för pengarna, och jag uppskattar verkligen att den är så smidig att bära omkring på jämfört med FE 200-600:an och alla andra liknande supertelezoomar. Skärpan är bra genom hela zoomomfånget, och som skarpast blir det i centrum av bilden på de kortare brännvidderna upp till ca 300mm, vilket är fullt normalt eftersom de allra flesta liknande zoomar förlorar skärpa i takt med längre brännvidder.

Det är många som hört av sig till oss och undrat om de ska välja denna Tamron eller Sony FE 200-600mm, men det kan egentligen bara den som håller i plånboken avgöra själv. Men om någon är intresserad av min åsikt angående detta objektiv så är det mer än tillräckligt bra för de allra flesta hobby- och entusiastfotografer som plåtar lite allt möjligt (t ex djur, fåglar, natur, porträtt, landskap etc), och som gjort för dig som inte gillar stora, tunga och dyrare objektiv. Perfekt val för att ta med på safariresor. Ju större och tyngre ett objektiv är desto större risk att det inte får följa med i fotoväskan, och utan objektiv blir det sällan bra bilder. Det finns i skrivande stund ingen bättre supertelezoom med Sony E-fattning i liknande pris- och prestandaklass.

För den lite kräsnare sortens djur & natur-fotografer/filmare som vill komma vilda djur och skygga fåglar så nära som möjligt, och som tycker att storlek, tyngd och pris inte har någon som helst betydelse, så anser jag personligen att Sonys 200-600mm är ett lämpligare val. 

Fler bilder tagna med Tamron 150-500/5-6,7 Di III VC VXD hittar du här ->>

Ifall det är något ord eller förkortning i texten ovan som du undrar över så finns förklaringen här ->>

Testad av Mats 2021-06-14.   

Bilderna tagna med en Sony A7R IV i RAW och konverterade till JPEG via Capture One.