OM SYSTEM M.Zuiko Digital 60mm f/2,8 Macro (för Micro 4/3)

OM System M.Zuiko Digital ED 60/2,8 Macro

OM System/Olympus M.Zuiko Digital ED 60/2,8 Macro var det första macro-objektivet från Olympus med Micro 4/3-fattning, och som lanserades i början av 2012. Objektivet ger avbildningsskala 1:1, vilket innebär att man på kortast närgräns kan fotografera av en yta som är i samma storlek som sensorn, (17,3 x 13mm). Objektivet är väderskyddat och blir därmed ingen svag länk till de vädertätade kamerahusen.

Motljusskyddet som syns i bild ovan ingår ej. Återfinns under tillbehörsfliken nedan.

Vi har testat denna optik på nytt med en modernare och mer högupplöst kamera: Olympus E-M1 Mark II.

Bländare f/2,8.

Macro, porträtt m.m.
Maximal avbildningsskala på 1:1 får man när den fokuseras på närgränsen 19 cm, vilket alltså gäller från sensorn till motivet och inte från frontlinsen. Förutom närbildsanvändning så är detta en utmärkt optik i porträttsammanhang, plus mycket annat.

Allmänt
M.Zuiko Digital ED 60/2,8 Macro är ett relativt smidigt och lätt objektiv byggt till större del av plast, men bajonettfattningen är av metall och objektivet ger en förhållandevis god kvalitetskänsla. Fokusringen går mycket mjukt och fint. Autofokuserar snabbt och i princip ljudlöst. Motljusskydd ingår som tidigare nämnt inte, men finns att köpa till som extra tillbehör.

Bländare f/5,6.

Bildkvalitet
Objektivet ger mycket bra centrumskärpa redan på full öppning, och vid nedbländning ca 1 -2 steg får man som bäst resultat sett över hela bilden. Mindre bländare än f/8 bör dock undvikas på grund av diffraktion (försämrad skärpa) som uppstår med i stort sett alla M. 4/3-objektiv på mindre öppningar än f/8, vilket helt enkelt påverkas av den lilla 4:3-sensorn (se förklaring längst ner på sidan under punkt 4).

Kromatisk aberration och distorsion håller sin inom försumbara nivåer. En svag vinjettering förekommer som vanligt på full öppning men avtar snabbt och i princip omärkbart redan på f/4. Objektivet ger i de flesta fall en mjuk och fin bokeh, och ett riktigt bra resultat vid direkt motljus.

Plus- och minus-egenskaper samt slutsats finner du som vanligt längst ner. 

Bländare f/2,8.

 

Bländare f/2,8.

 

Bländare f/4.

 

Bländare f/5,6.

 

Bländare f/2,8.

 

Bländare f/5,6.

 

Bländare f/2,8

 

Bländare f/5,6.

 

Bländare f/4.

 

Bländare f/2,8.

 

Bländare f/5,6

 

Bländare f/2,8.

Plus
+ Mycket bra skärpa på f/2,8 till stor del av bilden
+ Mycket bra skärpa över hela bilden runt f/4 - f/5,6
+ Avbildningsskala 1:1
+ Försumbar distorsion
+ Välkorrigerad kromatisk aberration
+ Ingen vinjettering från f/4
+ Mycket bra motljusegenskaper
+ Soft och fin Bokeh
+ Relativt liten och lätt

Minus 
- Motljusskydd ingår ej

Slutsats
Olympus M.Zuiko Digital ED 60/2,8 Macro är ett mycket bra macro-objektiv, som också är användbart till så mycket mer än bara makrofoto. Detta var också det första objektivet jag införskaffade när jag köpte min första Micro 4/3-kamera, en liten Olympus E-PL5. Idag utbytt till annat och flera olika system däremellan, men jag kan fortfarande sakna den lilla kameran och dess pyttesmå objektiv (dvs små jämfört med mina nuvarande pjäser). Skärpa och fokus satt i princip alltid till 100% på alla bilder, och hela systemet rymdes in en liten väska som min nuvarande kamera med endast 1st objektiv knappt får plats i.

 Testad av Mats 2018-01-26. 

 

Micro 4/3 versus 35mm (fullformat)
Hur brännvidd, ljusstyrka och skärpedjup hänger ihop med olika sensorstorlekar är inte alltid så lätt för den som inte är insatt. Det är ju inga kunskaper som man föds med direkt, och eftersom vi märkt att det ofta förekommer missuppfattningar om vad som egentligen sker så ska vi försöka oss på att förklara lite kort om vad som påverkas eller inte. 

1: Brännvidd! Olika storlekar på filmformat är inget nytt och har förekommit långt innan den digitala kameran ens var uppfunnen, och brännvidd är faktiskt alltid brännvidd oavsett film- eller sensorstorlek. Det är alltså inte brännvidden i sig som förändras i takt med storleken på film eller sensor, utan endast bildvinkeln, och där ex.vis en mindre sensor ger en snävare bildvinkel, men som då ger samma effekt och bildutsnitt som om brännvidden vore längre. Exempel: 25mm brännvidd på en Micro 4/3-kamera eller ~31-33mm på en APS-C (vilket varierar beroende på kameratillverkare), ger motsvarande bildvinkel som ett 50mm normalobjektiv på en 35mm-fullformatskamera. Inget format är rätt eller fel, men 35mm har blivit ett mer vedertaget format som man gärna utgår ifrån eftersom det är det vanligast förekommande bildformatet sedan lite drygt 100 år tillbaka, och det många idag kallar "fullformat" eller småbildsformat som det kallades innan digitalkamerorna tog över. Men en normaloptik för en inbiten mellanformatsfotograf ligger istället på brännvidder runt ~80-100mm, lite beroende på varierande sidförhållanden från 6x4,5 till 6x9 cm osv. Så vilken brännvidd som anses vara "rätt" beror mest på vilket bildformat man är van att tänka i, men glöm inte att brännvidd är alltid brännvidd utan någon som helst hänsyn till film- eller sensorstorleken.

2: Ljusstyrka! Objektivets ljusstyrka påverkas aldrig av olika sensorstorlekar, (vilket tyvärr många fått om bakfoten). Ett 50mm f/1,4 objektiv ger exakt samma slutartider på samma bländare och ISO-tal oavsett om det sitter på en Micro 4/3 kamera eller fullformatskamera, men naturligtvis bara så länge det inte finns ljusa och mörka partier i motivet som påverkar exponeringen pga den förändrade bildvinkeln och utsnittet. Mäter man ljuset mot t ex ett enfärgat gråkort under exakt samma ljusförhållanden och med samma bildutsnitt så kommer också exponeringen att bli densamma. Men F-ljusstyrkan som tillverkarna uppger på objektiven är sällan exakta, så det kan skilja något tredjedels steg hit eller dit.

3: Skärpedjup! Med samma brännvidd och samma bildutsnitt så påverkas skärpedjupet till det större ju mindre sensorn är, och skillnaden i skärpedjup mellan Micro 4/3 och fullformat är ca 2 bländarsteg. Man får alltså en suddigare för- och bakgrund på bländare f/1,4 med t ex 50mm på fullformat än vad man får med samma objektiv och bländare på en Micro 4/3 och APS-C kamera. Men detta gäller alltså bara så länge bilden har samma utsnitt, och för att få samma utsnitt med en mindre sensor behöver man öka avståndet mellan kamera och motiv och därmed ökar även skärpedjupet. Ifall man däremot står kvar på samma punkt och fotograferar med 50mm brännvidd på samma fokusavstånd och bländare med båda kamerorna, så kommer inte skärpedjupet att skilja nämnvärt mellan Micro 4/3 respektive fullformat. Det som istället händer är som tidigare nämnt att bildutsnittet förändras till en snävare bildvinkel och det ger upplevelsen av att brännvidden ökar.

4: Diffraktion! Är en effekt som uppstår i objektiven på små och riktigt stora bländaröppningar, och som oftast resulterar i synbart försämrad skärpa och detaljåtergivning (kan dock variera kraftigt beroende på hur skarpt objektivet är på respektive bländare, vilket också varierar mellan olika objektiv). Diffraktion påverkas också precis som skärpedjupet till viss del av sensorstorleken, och ungefär i samma skala som brännvidden, dvs 2 bländarsteg mellan Micro 4/3 och fullformat där f/8 motsvarar f/16 i diffraktion, men till skillnad från skärpedjupet så är diffraktion mer konstant och varierar inte mellan olika brännvidder och fokusavstånd på samma sätt.

5: Närgräns! En annan fördel som automatisk uppstår med ett mindre sensorformat är att närgränsen minskar och förstoringsgraden ökar. Som exempel kan vi ta en 300/4 optik till Micro 4/3 och jämföra det med en 600/4 för fullformat som båda ger samma bildutsnitt på respektive format. Närgränsen på fasta 300mm objektiv ligger vanligtvis runt 1,5m, medan 600mm-objektiv har en närgräns på närmare 4,5m. Det går alltså att få små motiv som t ex småfåglar att täcka upp en större del av bilden tack vare kortare närgräns och mindre brännvidd.

6: Brusegenskaper! Att bildbruset ökar i takt med högre ISO-tal och små sensorer med en högre pixeltäthet är nog knappast någon nyhet idag, så är det och kommer förmodligen mer eller mindre alltid att vara. Men den digitala tekniken går hela tiden framåt med stormsteg och skillnaderna i brusnivåer mellan olika sensorstorlekar har faktiskt minskat senaste åren rätt rejält, särskilt så länge man inte går upp på allt för höga ISO. På låga ISO runt 100-200 kan det det idag vara betydligt svårare att avgöra vilken sensorstorlek som använts genom att bara titta på bilderna, och i vissa fall ända upp till ISO 1600-3200 eller ännu högre. Men detta skiljer också väldigt mycket mellan olika kameramodeller och tillverkare, det finns liksom ingen direkt regel att gå efter och brusnivåerna följer heller inte "cropfaktorerna" i lika hög grad som gäller för objektiven och dess brännvidder.

Allt det här kan säkert kännas lite krångligt och svårt att ta in för den som inte redan är insatt, men vi tycker att detta är viktigt att känna till och att dessa egenskaper heller inte är några problem i praktiken. Det handlar snarare om att tänka rätt och utnyttja de egenskaper som påverkar skärpedjupet på bästa sätt. Många har t ex fått för sig att man inte kan fotografera porträtt med kort skärpedjup med en Micro 4/3 kamera, vilket ju inte stämmer alls med verkligheten, och tänker man tvärtom så skulle man inte ju kunna fotografera t ex landskap med stort skärpedjup med större sensorer heller, vilket också är en felaktig uppfattning.