Bloggpost

2019-12-26

Fotohistoria: Mamiya Z-serien

Mamiya hade bra framgång med deras NC1000S och NC1000 som var föregångarna till Z-serien. Året är 1980 och konkurrensen hårdnar. Mamiya lanserar sin ZE-serie och den tickar på men blir aldrig en bästsäljare.

Mamiya ZE lanseras i juli 1980. En relativt enkel kamera med endast tidsautomatik. Quartzstyrda exponeringstider. Lysdioder i sökaren visar exponeringstider från 1/1000s ner till bara 1/30s sedan står bara LT för Long Time. Den har mekanisk synk-tid. ZE-serien tar Mamiya Sekor CS, E och EF-objektiv. Var vanligast i svart men det fanns några få med silverkåpa. Den såldes även som Bell & Howell Z.

Mamiya ZE-2 lanseras i december 1980 och är egentligen en ZE med möjlighet till manuella exponeringstider. Såldes även av Foto-Quelle som Revue AM. 

Mamiya ZE-X lanseras i september 1981 och var i spetsen av den teknologi som fanns då. ZE-X hade programautomatik, tidsautomatik, bländarautomatik och helt manuell. Det unika med ZE-X var dess cross-over system. Det innebar att om du hade satt ett värde som inte skulle ge rätt exponering så gick kameran in och justerade så att en bra bild var möjlig. Sökaren hade exponeringsinfo med LED-siffror. Det fanns udda nog ett grepp att sätta på vänstra sidan av kameran som hade en avtryckare, detta för vänsterhänta personer. Såldes även av Foto-Quelle som Revue X-4M. 

Mamiya ZM lanseras i oktober 1982 och är i stort sett en lite mer avancerad ZE-2 med några drag både till insida och utsida av ZE-X. Den skulle även ha sålts som Voigtländer Bessamatic, men den versionen nådde aldrig marknaden och färre 20 exemplar tillverkades. 

Mamiya ZF lanserades aldrig. Den skulle blivit nästa kamera i denna serie men 1984 går Osawa i konkurs, de som distribuerat Mamiya över hela världen. Det medför att Mamiya lämnar hela 35mm-kameramarknaden och fokuserar helt på mellanformatskameror. ZF skulle ha haft autofocus, och två objektiv låg med i planeringen till den, en 50/1,7 AF och en 135/2,8 AF. Skulle något exemplar av denna prototyp dyka upp på marknaden skulle den ha ett riktigt högt värde. 

Mamiya tillverkade några objektiv till Z-serien och de höll generellt en god optisk kvalitet. 

Mamiya Sekor E 28/3,5, E 28/2,8, E 35/2,8, EF 35/2,8, EF 35/2,8, E 50/2, E 50/2 S, E 50/1,7, EF 50/1,7, E 50/1,4, EF 50/1,4, E 50/3,5 Macro, E 135/3,5, E 135/2,8, EF 135/2,8, E 200/4, E 300/4, E 28-50/3,5-4,5, E 35-70/3,5-4,5, E 35-105/3,5-4,5 (Mycket sällsynt!), E 70-150/3,8, E 80-200/3,8, E 80-200/4 (Mycket sällsynt!) 

EF-objektiven är exakt samma konstruktion som E-objektiven men de kunde ge data om avstånd till kameran som sedan gav informationen till dedikerad blixt

Vi hade en Mamiya ZE som vi gjorde första versionen av detta inlägg med. Nu 2 år senare så har vi alla ZE-modeller i vårt museum: ZE, ZE silver, ZE-2, ZE-X och ZM. Lite farligt att skriva om sånt här, det är ofta så frestande att ha alla modeller i en serie. Detta var inte första gången det blir så och förmodligen inte heller den sista.

/Thomas