Fotohistoria: Olympus OM-10, 20, 30, 40

1979 så fick Olympus OM-serie en ny linje...

Olympus hade stor framgång med sin OM-serie. Bra kameror med fina objektiv. Olympus behövde även billigare kameror för at nå den stora massan av amatörfotografer. 1979 släpptes Olympus OM-10. Det var en kamera med endast tidsautomatik i bästa Pentax ME-stil. Du kunde få manuell funktion om du köpte till en liten extra ratt med exponeringstider, denna satte du framme på kamerans vänstra sida. En udda lösning men Olympus OM-10 sålde riktigt bra. Den var snygg, kändes bra och hade OTF ljusmätning. Den saknade TTL blixljusmätning och kamerans kåpor var av plast. Första generationen OM-10 hade tyvärr en del barnsjukdomar i elektroniken och slutaren men det löste sig inom kort och senare fick OM-10 en nyare slutare "Type II" som fungerade mycket bra. Kameran va i silver men kom senare i en svart variant med datumbakstycke, den modellen kallades OM-!0 Quartz.

1982 lanseras Olympus OM-20. Kallades OM G på amerikanska marknaden. Det var i stort sett en OM-10 med inbyggda manuella möjligheter. Den hade en kraftigare frammatningsmekanism så den klarade av Motor Drive 2 istället för den långsammare Winder 2. Slutaren och elektroniken hade också förbättrats. Fanns endast i silver.

Samtidigt, 1982, lanseras Olympus OM-30 som i grunden är en OM-20 men med autofokusmöjlighet med en speciellt anpassad 35-70mm. Använde du den med motor eller winder tillsammans med M-in Focus trigger cord så kunde du förinställa ett avstånd och när något kom i fokus så tog den en bild. Den manuella fokuseringen var elektronisk och du såg rätt inställning via lysdioder. Hette OM F på amerikanska marknaden. Fanns endast i silver.

1985 lanseras Olympus OM-40, vilket var deras största framgång i den här serien. En mycket modernare design och med bättre grepp. Nu med användarvänlig programautomatik. OM-40 var en av de första kamerorna med flerzonsmätning. Det var dock ett enkelt mätsystem i två zoner där den mätte mitten och sidorna och jämförde dessa med varandra. Olympus kallade det för ESP, Electro-Selective Pattern. OM-40 hette OM PC på den amerikanska marknaden. Fanns endast i svart.

Den stora mängden av kameror i den här serien tillsammans med att de var avsedda för amatörer gör att samlarvärdet inte ligger så högt. Men det är ändå trevliga kameror att ha i en samling då de helt klart har sin plats i fotohistorien. Bilden är tagen av vår egen kamerasamling.

Vill du läsa mer ur vår serie "Fotohistoria" så kan du använda sökfunktionen här i bloggen och skriva in just Fotohistoria.