Fotograf Mats Alfredssons resa till Indien

Mats Alfredsson arbetade under 80-talet som journalist och pressfotograf och där föddes också drivkraften att fånga ögonblicket och människan. Under de senaste 13 åren har Mats varit djupt involverad i gatu-fotograferandets utveckling både Sverige och internationellt. Han har drivit workshops och arrangerat Street-fotoresor till städer som London, Berlin, Amsterdam, Lissabon och Chicago. Mats var en av upphovsmännen till de stora foto-promenaderna i Göteborg med över 200 deltagare. Den 17 september gav han sig iväg till Indien och delade generöst med sig av bilder och intryck på sin Facebooksida.

Nedan kan du läsa ett par nerdyk i Mats resedagbok.

20 september kl. 05:38
Klockan ringer 04.30. Det är svart ute. En halvtimma senare sitter jag i en tuktuk på väg mot Ganges. Varje morgon genomförs religiösa ceremonier. Eld, vatten, bad och yoga i samband med solens uppgång. Pilgrimerna är redan där. Förmodligen gick de upp långt innan staden vaknade. Vid den här tiden på året är det högvatten. Vi är i slutet av monsunen. De imponerande avsnitten med trappor ner mot floden döljs av det bruna, snabbflytande vattnet. På väg hem mot frukosten möts vi av barn på väg till skolan. Motorcyklar med upp till fem personer. De uniformsklädda ungarna klämmer ihop sig. Pappa kör. En mamma håller en bebis tätt intill sig där färden snabbt fortsätter i sicksack förbi fordon, lösa hundar, kossor och gående. Ännu en dag börjar i Varanasi.

21 september kl. 08:21
”Försiktigt, det kommer en kropp bakom dig…” Vänder mig snabbt och ser processionen. Fyra män bär en bår över axlarna. På den ligger en tydlig kropp insvept i de vackraste glänsande tyger. Jag vet att det är fel ögonblick att fotografera. Lagrar det istället i hjärnans minneskort. Förstår att jag befinner mig precis vid det berömda krematoriet vid Ganges i Varanasi. De bär båren upp i en smal gränd. Jag följer efter. Plötsligt ser jag den. Elden där de döda kremeras. Kraftfull. Får veta att den lågan har brunnit konstant i över 4500 år och har en direkt koppling till det själsliga tillståndet Nirvana. Eldas med ved. Jag befinner mig på en mycket speciell plats. Inser att tiden är utan betydelse.

22 september kl. 13:16
Mamman tar sin tre-åriga dotter i handen och kliver rakt ut i trafiken. Hon ska över på andra sidan. Gatan är dubbelriktad. Mer intensiv än något annat jag sett. Signalhornen används oavbrutet av bilar, motorcyklar och tuktuks. Inte en tyst sekund. Volymen är öronbedövande. Hastigheten är hög, det körs i sicksack, bromsas, gasas. Varje fordon i ständig rörelse. Jag ser mamman och barnet. Fordon framifrån och bakifrån. Allt i någon slags märklig symbios. En smidig rörelse, det är offensivt, men alla tar hänsyn till varann. Minsta lucka fylls blixtsnabbt igen. Mamman och barnet kommer över hur naturligt som helst. Sedan gör jag samma sak. Surrealistiskt, som att vara mitt i ett TV-spel. Indien, Varanasi.

Läs resedagboken i sin helhet och se alla tillhörande bilder på Mats Facebooksida

Vi vill även passa på att tipsa om en fotoresa Mats Alfredsson arrangerar tillsammans med Zoom Fotoresor i april nästa år som heter Streets of Lisbon vilket är en 4 dagar lång resa till Lissabons spännande gator och genuina atmosfär.

Läs mer här: Streets of Lisbon