Panasonic Leica DG Vario-Elmarit 8-18/2,8-4 ASPH
Panasonic kompletterar sin Leica-serie för med en ultravidvinkel på 8-18 mm brännvidd (motsvarande 16-36 mm på 35 mm fullformatskamera), som ett bra komplement t ex till den Elmarit 12-60-normalzoom man redan har.
Panasonic Leica Elmarit 8-18 är en relativt ljusstark zoom som har autofokus via stegmotor. Detta borgar för både tyst, mjuk och följsam fokusering - vilket gör den lämplig även för filmning.
Brännvidden gör optiken användbar för t ex landskapsbilder, arkitektur, interiörfoto och gatufotografi - men även t ex kreativa porträtt med udda perspektiv.

Brännvidd 14mm, bländare f/5,6
Påkostade optiska lösningar
Optiken innehåller hela 4 st asfäriska linselement, såväl som 3 st element av lågspridande glas (ED) och element med högt brytningsindex. Tillsammans bidrar dessa till både ett kompakt format och en bildkvalitet med mycket låg grad av kromatisk och sfärisk aberration. Avancerad antireflexbehandling (nano coating) minskar problematiken med oönskade reflexer och ströljus i bilderna och bidrar därigenom även till högre bildkontrast, framförallt vid motljus- eller sidljusmotiv.

Internt
Intern fokusering och zoomning gör att objektivet inte ändrar storlek, samtidigt som frontlinsen inte roterar - praktiskt vid t ex användning av polariseringsfilter eller avtonade filter. Stegmotorn ger tyst, snabb och följsam fokusering med fokusuppdatering 240 gånger per sekund. Även bländarstyrningen sker via stegmotor, vilket gör exponeringsförändringar mjuka - oumbärligt vid filmning i skiftande ljusförhållanden.
Tåligt och skyddat
Objektivet har en rejäl konstruktion i mestadels metall och är dessutom skyddat mot damm, stänk och fukt, via tätningar på utsatta punkter. Optiken är även köldtålig ner till ~-10°C. Detta för att klara även lite svårare miljöer och väderförhållanden. Kombinerat med ett skyddat kamerahus, t ex Panasonic GH5, får man optimalt skydd. Zoom- och fokusreglagen går med lämpligt motstånd. Blomformat motljusskydd ingår.

Brännvidd 10mm, bländare f/7,1.
Bildkvalitet
På kortare brännvidder är skärpan mycket bra redan på största bländaröppning. Dessutom från kant till kant, det är i princip bara för ökat skärpedjup man behöver blända ner. Det är inte riktigt lika skarpt på längsta brännvidderna på full glugg, men det är ändå fortfarande bra och bländar man ner 1-2 steg finns inget att klaga på. (Mindre bländare än f/8 rekommenderas ej eftersom diffraktion uppstår från bländare f/11 och mindre, vilket påverkas i högsta grad av den mindre Micro 4/3 sensorn. Diffraktion uppstår givetvis i optiken, men ju mindre sensor desto tidigare blir det märkbart i bilderna).
Optiken är mycket välkorrigerad för kromatisk aberration. Svag distorsion och vinjettering kan märkas på kortare brännvidder, men det gäller endast om man öppnar RAW-filen utan automatiska korrigeringar och inget som märks på JPEG-filerna som de kommer ur kameran. Jämfört med andra vidvinkelzoomar med liknande optisk konstruktion så är motljusegenskaperna också relativt bra, men man kanske inte bör rikta den mot starka ljuskällor (som exempelvis solen) ifall man inte gillar reflexer och spökbilder.
Plus- och minus-egenskaper samt slutsats finner du som vanligt längst ner.

Brännvidd 8mm, bländare f/6,3.

Brännvidd 13mm, bländare 3,4.

Brännvidd 10mm, bländare f/5,6.

Brännvidd 12mm, bländare f/5,6.

Brännvidd 8mm, bländare f/8.

Brännvidd 8mm, bländare f/5,6 (på kortast närgräns).

Brännvidd 8mm, bländare f/2,8.

Brännvidd 8mm, bländare f/5,6.

Brännvidd 8mm, bländare f/5,6.

Brännvidd 8mm, bländare f/2,8.
Samma motiv som ovan på 8mm, f/5,6 ->>
Samma motiv som ovan på 12mm, f/3,4 ->>
Samma motiv som ovan på 12mm, f/8 ->>
Samma motiv som ovan på 18mm, f/4 ->>
Samma motiv som ovan på 18mm, f/8 ->>
Brännvidd 9mm, bländare f/8.

Brännvidd 18mm, bländare f/8.

Brännvidd 9mm, bländare f/8.

Brännvidd 14mm, bländare f/7,1.

Brännvidd 12mm, bländare f/7,1.

Brännvidd 15mm, bländare f/5,6.
Plus
+ Riktigt bra skärpa redan på största bländaröppning över hela bilden
+ Låg distorsion i JPEG ur kameran
+ Försumbar vinjettering i JPEG ur kameran
+ Välkorrigerad kromatisk aberration
+ Kort närgräns på samtliga brännvidder
+ Ljusstyrka f/2,8 på 8mm
+ Tyst och snabb autofokus
+ Byggd till större del av metall
+ Väderskyddad konstruktion
+ Förhållandevis liten och smidig
+ Motljusskydd ingår
Minus
- Saknar bildstabilisering (OIS)
- Ej f/2,8 genom hela zoomomfånget
- Aningen brokig bokeh
Slutsats
Panasonic Leica DG Vario-Elmarit 8-18/2,8-4 ASPH ger ett imponerande resultat redan på största öppning, och speciellt inom det kortare brännviddsområdet. Jag gillar också känslan i optiken, samt att den är jämförelsevis "liten" och smidig. Rekommenderas helt klart för dig som är ute efter mycket vidvinkel.
Mats 2017-06-16.
Samtliga bilder tagna med en Panasonic Lumix DMC-G80.
Micro 4/3 versus 35mm (fullformat)
Hur brännvidd, ljusstyrka och skärpedjup hänger ihop med olika sensorstorlekar är inte alltid så lätt för den som inte är insatt. Det är ju inga kunskaper som man föds med direkt, och eftersom vi märkt att det ofta förekommer missuppfattningar om vad som egentligen sker så ska vi försöka oss på att förklara lite kort om vad som påverkas eller inte.
1: Brännvidd! Olika storlekar på filmformat är inget nytt och har förekommit långt innan den digitala kameran ens var uppfunnen, och brännvidd är faktiskt alltid brännvidd oavsett film- eller sensorstorlek. Det är alltså inte brännvidden i sig som förändras i takt med storleken på film eller sensor, utan endast bildvinkeln, och där ex.vis en mindre sensor ger en snävare bildvinkel, men som då ger samma effekt och bildutsnitt som om brännvidden vore längre. Exempel: 25mm brännvidd på en Micro 4/3-kamera eller ~31-33mm på en APS-C (vilket varierar beroende på kameratillverkare), ger motsvarande bildvinkel som ett 50mm normalobjektiv på en 35mm-fullformatskamera. Inget format är rätt eller fel, men 35mm har blivit ett mer vedertaget format som man gärna utgår ifrån eftersom det är det vanligast förekommande bildformatet sedan lite drygt 100 år tillbaka, och det många idag kallar "fullformat" eller småbildsformat som det kallades innan digitalkamerorna tog över. Men en normaloptik för en inbiten mellanformatsfotograf ligger istället på brännvidder runt ~80-100mm, lite beroende på varierande sidförhållanden från 6x4,5 till 6x9 cm osv. Så vilken brännvidd som anses vara "rätt" beror mest på vilket bildformat man är van att tänka i, men glöm inte att brännvidd är alltid brännvidd utan någon som helst hänsyn till film- eller sensorstorleken.
2: Ljusstyrka! Objektivets ljusstyrka påverkas aldrig av olika sensorstorlekar, (vilket tyvärr många fått om bakfoten). Ett 50mm f/1,4 objektiv ger exakt samma slutartider på samma bländare och ISO-tal oavsett om det sitter på en Micro 4/3 kamera eller fullformatskamera, men naturligtvis bara så länge det inte finns ljusa och mörka partier i motivet som påverkar exponeringen pga den förändrade bildvinkeln och utsnittet. Mäter man ljuset mot t ex ett enfärgat gråkort under exakt samma ljusförhållanden och med samma bildutsnitt så kommer också exponeringen att bli densamma. Men F-ljusstyrkan som tillverkarna uppger på objektiven är sällan exakta, så det kan skilja något tredjedels steg hit eller dit.
3: Skärpedjup! Med samma brännvidd och samma bildutsnitt så påverkas skärpedjupet till det större ju mindre sensorn är, och skillnaden i skärpedjup mellan Micro 4/3 och fullformat är ca 2 bländarsteg. Man får alltså en suddigare för- och bakgrund på bländare f/1,4 med t ex 50mm på fullformat än vad man får med samma objektiv och bländare på en Micro 4/3 och APS-C kamera. Men detta gäller alltså bara så länge bilden har samma utsnitt, och för att få samma utsnitt med en mindre sensor behöver man öka avståndet mellan kamera och motiv och därmed ökar även skärpedjupet. Ifall man däremot står kvar på samma punkt och fotograferar med 50mm brännvidd på samma fokusavstånd och bländare med båda kamerorna, så kommer inte skärpedjupet att skilja nämnvärt mellan Micro 4/3 respektive fullformat. Det som istället händer är som tidigare nämnt att bildutsnittet förändras till en snävare bildvinkel och det ger upplevelsen av att brännvidden ökar.
4: Diffraktion! Är en effekt som uppstår i objektiven på små och riktigt stora bländaröppningar, och som oftast resulterar i synbart försämrad skärpa och detaljåtergivning (kan dock variera kraftigt beroende på hur skarpt objektivet är på respektive bländare, vilket också varierar mellan olika objektiv). Diffraktion påverkas också precis som skärpedjupet till viss del av sensorstorleken, och ungefär i samma skala som brännvidden, dvs 2 bländarsteg mellan Micro 4/3 och fullformat där f/8 motsvarar f/16 i diffraktion, men till skillnad från skärpedjupet så är diffraktion mer konstant och varierar inte mellan olika brännvidder och fokusavstånd på samma sätt.
5: Närgräns! En annan fördel som automatisk uppstår med ett mindre sensorformat är att närgränsen minskar och förstoringsgraden ökar. Som exempel kan vi ta en 300/4 optik till Micro 4/3 och jämföra det med en 600/4 för fullformat som båda ger samma bildutsnitt på respektive format. Närgränsen på fasta 300mm objektiv ligger vanligtvis runt 1,5m, medan 600mm-objektiv har en närgräns på närmare 4,5m. Det går alltså att få små motiv som t ex småfåglar att täcka upp en större del av bilden tack vare kortare närgräns och mindre brännvidd.
6: Brusegenskaper! Att bildbruset ökar i takt med högre ISO-tal och små sensorer med en högre pixeltäthet är nog knappast någon nyhet idag, så är det och kommer förmodligen mer eller mindre alltid att vara. Men den digitala tekniken går hela tiden framåt med stormsteg och skillnaderna i brusnivåer mellan olika sensorstorlekar har faktiskt minskat senaste åren rätt rejält, särskilt så länge man inte går upp på allt för höga ISO. På låga ISO runt 100-200 kan det det idag vara betydligt svårare att avgöra vilken sensorstorlek som använts genom att bara titta på bilderna, och i vissa fall ända upp till ISO 1600-3200 eller ännu högre. Men detta skiljer också väldigt mycket mellan olika kameramodeller och tillverkare, det finns liksom ingen direkt regel att gå efter och brusnivåerna följer heller inte "cropfaktorerna" i lika hög grad som gäller för objektiven och dess brännvidder.
Allt det här kan säkert kännas lite krångligt och svårt att ta in för den som inte redan är insatt, men vi tycker att detta är viktigt att känna till och att dessa egenskaper heller inte är några problem i praktiken. Det handlar snarare om att tänka rätt och utnyttja de egenskaper som påverkar skärpedjupet på bästa sätt. Många har t ex fått för sig att man inte kan fotografera porträtt med kort skärpedjup med en Micro 4/3 kamera, vilket ju inte stämmer alls med verkligheten, och tänker man tvärtom så skulle man inte ju kunna fotografera t ex landskap med stort skärpedjup med större sensorer heller, vilket också är en felaktig uppfattning.