Fotografering?

Fram till ca 25 år sen var det en relativt långsam utveckling inom fotografering när det gäller teknikbiten. Konceptet var fortfarande att med hjälp av en kamera fånga det man ville avbilda på en filmruta som sen skulle ut i pappersform för att kunna beskådas. De där magiska stunderna av förväntan i mörkrummet hade pågått i decennier bland yrkes- och amatörfotografer. Fotografering går att spåra halvvägs till Jesus födelse och från 1500-talet och framåt finns en teknisk utveckling i nästan 500 år som varit relativt plan. Även om bildmanipulering pågått sen fotograferingens början så har konststycket suttit i att ta en bra bild vid exponeringen. Mödan låg i regel innan bilden togs. Förberedelse, erfarenhet, kreativitet och teknisk kunskap smälte ihop till förutsättningarna att ta en bra bild. Ett bra fotografi. 

Sen kom den digitala boomen och det tog inte många år innan yrkesfotografer hade bytt till digitala system och alla vi amatörer hängde på. Du som har kvar en äldre digitalkamera kan lätt jämföra hur mycket som hänt på 10, 15 eller 20 år. Med den här tekniken framkom nya frågeställningar och mycket åsikter om vad som är fotografering eller inte. Stora skillnaden var att mycket av mödan som man gjorde innan fotograferingen kunde istället göras efteråt – inomhus vid en dator. Bildredigeringen har blivit omtvistad och omdiskuterad och har i vissa fall förstört stämningen inom fotoklubbar när man ska sätta gränser för bildredigering vid tävlingar eller bildutmaningar. Oavsett vad man tycker i den frågan har möjligheterna att skapa den bild man drömmer om att ta blivit oändliga tack vare den digitala tekniken och man kan benämnas duktig fotograf även om man sen använder fördelarna med dagens teknik genom att justera och ändra i efterhand. 

Är alla bilder alltid något som ryms inom begreppet fotografering? Vad förväntar sig de flesta om man använder ordet fotografi? Det tas mer bilder än någonsin men fotograferar vi mer än någonsin? Tveksamt. Att ta bilder för att i ett flöde skildra sin vardag och oftast inte med bilder som kräver varken kunskap, förberedelse, kreativitet eller teknisk kunskap, borde kallas något annat än fotografier. Dessa bilder är inget fult eller dåligt, men för att särskilja det många av oss arbetar med eller har som vår största hobby i livet från ett allmänt, kortlivat flöde av tagna bilder borde det få ett eget namn eller begrepp. Vi har inget namnförslag på den typen av bildtagning men fotografering som begrepp borde skyddas, inte för att stoppa utveckling och förändring utan för att särskilja vad man som betraktare kan förvänta sig. Precis som skillnaden mellan att måla en tavla och att måla en vägg. Ett fotografi är ett konstverk, ibland mindre bra och ibland helt fantastiskt. 

Däremot kan ett fotografi tas med en smartphone, en analog Nikon F3 eller en helt ny Sony A7R III, det spelar absolut ingen roll. Använd det verktyg som passar dig för stunden, det viktiga är att vi, för att skildra vår värld oavsett om det är privat inom familjen, lokalt eller världsvitt, fortsätter att fotografera för att skapa minnen som alla kommande generationer kan betrakta och njuta av. 

Vad tycker du?